Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Uphäfwande.
351
frihet och egande rätt warda olageligit
wis antastade, samt at de äro
berättigade, at giöra sin Öfwerhet motstånd,
der densamma företager nägot obilligt,
och som strider emot det henne lemnade
förtroende; hwarföre ock en sådan
lärosats ingalunda bör tålas, emädan den
all frid och rolighet en ögonskenlig fara
underkastar. Jag tilstår, at de kunde
med samma skäl säga, det ärligit folk
ej bör sätta sig emot skälmar och
röfware, emädan derutaf torde
förordsakas skada och blodsutgiutelse. Om uti
slika mål nägon olycka händer, så
måste hon ingalunda tilräknas den, som
förswarar sin egen rätt, utan den, som
sig emot sin nästas rätt förgriper.
Förty, om oskyldige och samwetsmän, pä
det de måtte lefwa uti frid, nödgas
lemna alt det de ega åt dem, som wilja sig
det wåldsammeligen tilwälla: Sä
åstundar jag högeligen at weta, med
hwad grund sädant kan kallas frid, som
allenast består uti rån och wåldswärkan,
och som endast bör underhållas för
röfwares och edsöres-brytares bästa. Ho är
som icke tror, at dä är ett godt förstånd
emellan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
