Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Spetälskan är lika gammal som människosläktets
historia. Den finns omnämnd i våra äldsta urkunder.
Och likväl känner man faktiskt ingenting mera om den
nu, än man visste då. Så mycket visste man
nämligen också då för tiden som att den var smittosam,
och att de angripna skulle hållas
avskilda från andra. Skillnaden
mellan förr och nu är den, atl
den spetälske nu för tiden hålles
mera strängt isolerad och
behandlas mera humant. Men själva
sjukdomen är fortfarande
samma hemska och outgrundliga
mysterium. Läser man de
redogörelser, som lämnats av läkare och
specialister i alla länder, så måste
man lägga märke till spetälskans
svekfulla natur. Dessa
specialister äro icke eniga om någon
enda av sjukdomens faser. De
veta ingenting bestämt. I forna
tider uttalade de sig helt raskt och dogmatiskt om
sjukdomen »i allmänhet». Men det göra de inte längre.
Det enda som möjligen kan gälla för den »i allmänhet»,
och som är resultatet av hela den gjorda forskningen,
är att spetälskan är lindrigt smittosam. Men på vad
sätt den är lindrigt smittosam, det vet man inte. Man
har isolerat spetälskebacillen. Man kan på grund
av bakteriologiska undersökningar avgöra, huruvida
en person är behäftad med spetälska; men man är lika
okunnig som någonsin om hur bacillen bereder sig
inträde i den icke spetälskes kropp. Man vet icke hur
34. Fader Danhans
kyrka.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
