Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
icke var någon vidare trevlig utsikt för trötta
resenärer, som hade vistats på en ödslig ocean i sextio dagar
och längtade efter att få komma i land och voro
hungriga på frukt — och hade i åratal hungrat efter att
få skåda Typees sköna dal.
Plötsligt dök Sentinel Rock med sin krans av dånande
bränningar upp rakt framför oss. Vi ändrade kurs
och susade förbi under spända, regnpiskade segel. I
lä av klippan förlorade vi vinden och Snark låg och
slingrade i absolut stiltje. Men så kom en vindstöt
rakt emot oss, från Taiohae Bay. In med spinnakern,
ut med mesanen, skoten bidevindhalade och Snark skar
långsamt framåt, medan vi lodade och ansträngde våra
ögon för att upptäcka det fasta röda skenet från det
förfallna fortet, som skulle vägleda oss till
ankarplatsen. Luften var lätt och nyckfull; än kom vinden
från öster, än från väster, än från norr och än från
söder. Från ömse sidor hördes bränningar ryta. På
klipporna bräkte massor av vildgetter och över våra huvud
började en och annan stjärna matt titta fram mellan
periodiskt återkommande regnbyar. Efter ett par
timmars förlopp hade vi kommit en mil in i viken och
kastade ankar på elva famnars djup. Och så voro vi då
i Taiohae.
Nästa morgon vaknade vi i ett sagoland. Snark
låg och vilade i en lugn hamn inför en vidsträckt
amfiteater, där höga vinklädda berg tycktes resa sig direkt
ur vattnet. Långt uppåt öster sågo vi en smal gångstig,
synbar på ett ställe, där den gick tvärsöver höjdens
framsida.
»Där ha vi vägen som Tohy följde, när han rymde
från Tvpee!» utropade vi.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
