Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
människans armar sjönko ned, han flämtade till och
satte sig helt tvärt.
»Jag är strax färdig igen», sade han. »Vänta bara
ett ögonblick.»
Och innan trettio sekunder hade förgått var han åter
på fötter — och han gengäldade i detsamma den
erhållna komplimangen, ty nu satte han in en stöt på
solar plexus, som gjorde att jag flämtande sänkte mina
händer och satte mig minst lika hastigt, som han nyss
förut hade gjort.
Vilket allt jag fick undergå till bevis på att den jag
boxades med nu var helt olik den stackars
nittio-skålpundsvarelsen, som åtta år förut låg dödsdömd av
läkare och flämtade bort sitt liv i ett instängt rum i
staden Portland i Oregon. Den bok, som Ernest
Dar-ling har skrivit, är en god bok, och bandet duger, det
också.
Hawaii har under åratal klagat över sitt behov av
lämpliga immigranter. Man har där använt mycken
tid, många funderingar och mycket pengar för att
importera lämpliga medborgare, men man har ändå icke
mycket att presentera i den vägen. Och Hawaii
deporterade »naturmänniskan». Det vägrade honom att
få begagna sig av dess klimat. Så det är för att tukta
Hawaiis stolta sinne, som jag tar tillfället i akt att
visa, vad det har förlorat genom att visa hort
»naturmänniskan». När han kom till Tahiti, började han
söka efter ett stj^cke jord, där han kunde få tillgång till
den föda han behövde. Men detta var svårt att finna
— det vill säga utan dyra kostnader. Och
»naturmänniskan» hade inga rikedomar. Han vandrade hela
veckor bland de branta höjderna, tills han högt uppe på
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
