Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ner igen, höja sig från ingenstans särskilt i mitt
medvetande och säga:
»Gradernas totalsiffra är 360. Subtrahera 184°
västlig longitud från 360°, så får du 176° ostlig
longi-tud.»
»Detta är ren spekulation», invänder det
bokstavs-trogna, och det logiska kommer med allvarliga
föreställningar. »Del finnes ju inte någon regel, som
föreskriver det.»
»Jag ger tusan i reglerna!» utbrister jag. »Nu har
jag det! Saken är självklar», fortsätter jag. »184°
västlig longitud betyder ett språng in i ostlig longitud
på fyra grader. För resten har jag varit på ostlig
longitud hela tiden. Jag seglade från Fijiöarna, och
Fijiöarna ligga på ostlig longitud. Nu skall jag
anteckna läget på sjökortet och bevisa genom död räkning
att jag har rätt.
Men flera tvivel och bekymmer väntade mig. Här
följer ett exempel. På sydlig latitud, när solen har
nordlig deklination, måste man göra
kronometerobservationer tidigt på dagen. Jag hade tagit min klockan
åtta. Ett av de nödvändiga elementen vid dylika
observationer är att ha latituden. Men latituden tar man
klockan tolv på dagen genom meridianobservation. Det
är emellertid klart, att jag måste ha min latitud
klockan åtta på morgonen för att kunna räkna ut min
longitud klockan åtta. Om nu Snark seglade rakt
väst-vart med sex knops fart i timmen, så skulle
naturligtvis fartygets latitud icke förändras under de
mellanliggande fyra timmarna. Vore kursen däremot
sydlig, så skulle latituden förändras ända till tjugufyra
mil. I vilket fall man genom en simpel addition eller
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
