Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
yawutslag. Hennes blods renhet proklamerades
hejd-lösare än någonsin, och jag körde näsan i mina
na-vigationsböcker och höll mig tyst. Men så kom det
till sist. Vi lågo och kryssade utmed kusten av Malaita.
»Vad är det du har där bakom fotknölen?» sade jag.
»Ingenting», sade hon.
»All right», sade jag. »Men nu kan du i alla fall lägga
på ett kloridomslag. Och om två eller tre veckor
härefter, när det har blivit läkt och du har ett ärr, som
kommer att följa dig i graven, så kan du gärna lägga
bort att orera om ditt blods renhet och dina förfäders
historik, och säga mig vad du tänker om yawutslag i
stället.»
Hennes sår var stort som en silverdollar, och det
dröjde hela tre veckor innan det blev läkt. Det fanns
dagar då Charmian icke kunde gå, därför att såret
gjorde ont, och många, många gånger förklarade hon,
att just på det ställe, där hennes sår hade sin plats,
måste det vara pinsammast att ha ont. Jag
förklarade då i min tur, att eftersom jag aldrig haft yaw på
det stället, så var jag böjd för det antagandet, att
insidan av vristen var den pinsammaste platsen för
yawkultur. Vi hänsköto därpå saken till Martin, som
gav oss bägge orätt och förkunnade med lidelsefull
häftighet, att det pinsammaste stället naturligtvis var
skenbenet. Inte underligt att kapplöpningar äro så
populära.
Men efter en tid förlorade denna sjukdomsföreteelse
sitt första intresse. I närvarande stund, medan jag
skriver detta, har jag fem yawsår på mina händer och
dessutom tre på skenbenet. Charmian har ett på
vardera sidan om sin högra vrist. Tehei plågas oerhört
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
