Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 4. Huru David och mäster Gervasius råkade illa ut samt hvad där vidare tilldrog sig i kvarnstugan på Myllyranta
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
han till vrede af hvem det vara månde, då visste man
om herren af Ljungars, att hans panna var af koppar
och hans arm af järn; då beklagade man den som ställde
sig i hans väg, ty dens timme var räknad, antingen han
var ung eller gammal, antingen han bar en riddares
sporrar eller en munks rakade hjässa, antingen han
möttes i stridens tummel på fältet eller, som nu, i en
fredlig stuga. Blixten, som Ljungars har i sin
vapensköld och med hvilken det vidskepliga folket ansåg hans
släkt stå i hemligt förbund, hvad frågar han efter hvem
han träffar, när engång tordönet vaknat till lif i skyarna?
Det var därför med en förvåning gränsande till
beundran man hörde fogdens dumdristiga ord till denne
fruktade man, och Inkeris rörliga tunga nekade henne
sin tjenst, ehuru hon mer än någon var intresserad af
sakens vändning. Dock när riddaren helt lugnt hade tömt
sin bägare, lät han lösa Davids händer, betraktade honom
flyktigt och sade;
— Du har dödat en karl du, byting!
— Jag vet ej om han är död — svarade gossen
oförskräckt — men det vet jag, att han en annan gång
låter bli att stjäla hafre ur vår kvarn.
— Huru gammal är du? frågade riddaren.
— Nådigaste herre — inföll Inkeri fermt, i det hon
hastigt fick mål i munnen — han är bara barnet ännu,
tio eller elfva år, som jag tror, och vet inte umgås med
folk mer än kräk i skogen. Därför, ers nåd, om en
duktig risbastu kunde förslå, så vore jag så villig som
skyldig att...
— Tig, kvinna! afbröt henne riddaren, i det han
med rynkad panna upprepade frågan.
— Jag fyller fjorton nästa allhelgona, svarade David
utan betänkande och såg riddaren stint i synen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
