- Project Runeberg -  Ljungars saga /
87

(1900) Author: Zacharias Topelius
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 12. Huru David återvände till Myllyranta och drog ut att befria Ljungars barn

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

vinden mellan granar och björkar bortåt den nejd, där
kvarnen låg.

David besinnade sig icke länge. Han var fjorton
år; han hade ej ätit sedan i går middag, men däremot
gått och sprungit flera mil. Ändock böjde han sig icke
ned för att plocka ett blåbär från tufvorna; han tog till
fötter, det fortaste han kunde, på genvägar genom skogen
bortåt Myllyranta.

Med klappande hjärta uppnådde han den öppna
slätten utanför kvarnen. En tunn rök uppsteg från
älfstranden och lät icke ana något godt. David uppspärrade
sina ögon: han igenkände byn, igenkände kvarnen, men
hans moders gård, den trefna och välbyggda kvarnstugan,
kunde han icke mera upptäcka.

Ångesten bevingade hans steg, och snart stod han
bredvid den kända och kära gårdsplanen. Stugan fanns
icke mer; det var från hennes aska som röken uppsteg.
Hon hade brunnit, och han kunde icke tvifla om
upphofsmännen till detta nidingsdåd. Han förstod, att herr
Stens hofmän hade uppfyllt sitt värf.

Han sprang till byn. Där, i den fattiga koja som
beboddes af Hirvi-Jaakko, fann han sin mor och den
ännu af förskräckelse halfdöda Renata. Han erfor nu
hvad som skett under hans frånvaro, och det var
tillräckligt för att låta honom inse hela betydelsen af det
nedriga svek, som hållit honom kvar i slottets fängelse.
Två timmar efter solens uppgång hade herr Stens hofmän
ridit fram emot byn. De hade efter en kort, men
häftig strid slagit sig igenom de vid gärdet församlade
byamännen, därefter ridit fram till kvarnstugan, bortfört
junker Birger och fröken Beata samt vid aftåget stuckit
stugan i brand, sedan de förut plundrat och medtagit
all egendom af värde. Borta voro de sköna väfvarna,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 15:46:21 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ljungars/0089.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free