Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 26. Om riddar Lydiks och jungfru Ingeborgs flykt samt om biskopens möte med den sårade riddaren
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
konungar af! Jag sade till herr Erik: sätta vi oss
samman och taga riken åt våra pojkar? Din Gösta
tar Sverige, min Knut tar Finland. Herr Erik skrattade,
som han brukar; en from själ, bisp; han vore i stånd
att bli k1erk... Ändtligen blåste det upp en nordost;
vi skildes vid Vasarne och seglade af. Vid Signilskär
lade vi oss för ankar till natten. Det var en stormig
åsknatt; åskan följer oss till vatten och lands. Medan
vi sofvo och blixtarna ljungade kring våra master,
voro danskarne öfver oss, innan vi visste ordet af.
Det var Otto Ruds folk; jag kände dem på de röda
bantleren, men han själf var icke med; jag hade
annars på dina vägnar, bisp, fått tacka honom för sist
i Åbo. Fastän tagne i sömnen, utan harnesk, hjälmar
och sköldar, värjde vi oss som björnar mot skyttarne.
Mer än en timme varade striden, och min Knut, min
konungsliga, ståtliga ungfalk, hade lagt sex fiender
på det blodiga däcket, då han fick ett lansstygn
genom sin blottade sida och störtades i hafvet. O, den
natten måtte Ljungars källa ha torkat ända till sista
droppen!
Här tystnade riddaren och behöfde några ögonblick,
innan han åter förmådde fortfara:
— Skrock, biskop, usla käringsagor, bry dig icke
därom!... Det båtar föga att berätta hvad sedan
tilldrog sig. Jag öfvermannades med återstoden af mitt
folk och fördes fången ombord på danskarnes skepp.
Vi kryssade några veckor i sjön och uppbringade flera
finska fartyg. En natt lågo vi för storm i Pargas
skärgård. Jag hade fått tillfälle att samråda med de öfriga
fångarne. Vi öfverföllo i vår tur danskarne, nedhöggo
dem intill sista man och kastade somlige ännu lefvande
öfver bord. Därefter styrde vi kurs på Åbo, men
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
