Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 29. Huru fru Ursula såg spöken i Ljungars slott
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
enformiga ljud var dock slutligen nära att sjunga den
ärelystna kvinnans tankar till sömn, då hon vaknade
ur sin halfslummer af en kall fläkt, som ilade genom
rummet och isade hennes heta kinder. Hon uppslog
ögonen. Sex steg från henne, tätt invid det betäckta
fönstret, stod en hvit gestalt — dock icke bilden af en
sörjande moder, utan en späd hvit flicka, liknande ett
fyra eller fem års barn, under hvars hvita klädning,
sammanhållen af ett gyllene bälte, framskymtade ett
par röda strumpor och små röda skor med
silfverspännen. Denna gestalt betraktade fru Ursula med en
till hälften sorgsen, till hälften trotsig och gäckande
uppsyn, och ehuru hennes späda röst snarare tycktes
vara endast en fortsättning af forsens brus, kunde man
tydligt urskilja följande ord, som återspeglade borgfruns
tankar:
Fru Ursula, fru Ursula,
lammen flytt ur lejonkula.
Borta är din vår, som grönskat,
här är jag, som du har önskat.
Darra nu,
bleka fru!
Fru Ursula, fru Ursula,
lammen flytt ur lejonkula!
Hvem jag är, vet himlens höga
evigt klara stjärneöga.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>