Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
-g- 27 -g-
Så obemärkt, men skön likväl.
Min vätj går fram. Mot ingens del
Min lott jag ville byta.
Ej utaf qval och sorger böjd.
Jag städse ser med stilla fräjd
Min lefnads da’r förflyta.
V.
I
—æ SJU NG! sö-—
Sjung du fria, glada sis lea,
Sjung din visa gladt i skogen.
Sjung, och lut mig sången höra!
„Utaf säng är glädje vunnen"
Jag vill vinna evig glädje,
Jag vill mista evig smärta.
VI.
Hvem är lycklig?
Lycklig den, som lifvet njuter
Utan afund, utan sorg,
Och i himlens vard sig sluter
Som sitt hjertas fasta borg.
Lycklig den, som vandrar trogen
Under tålamod och hoj)]),
Tills, för högre sällhet mogen,
Hon bland englar flyttas upp.
^ ENGELBRE K T. alf
En svensk friketslijelte.
fm folkens ädlaste frihetskämpar har
lefnadstecknaren ofta minst att förtälja.
Ur det obemärkta lifvets verksamhet hafva
-u. m&ngen gång dessa ädla män framträdt,
cJ dft förtryck "och lagslöshet stegrats till
det olidliga; de hafva dristigt påtagit "sig
ansvaret af befrielseverkets ledning eller med
sjelfuppoffrande mod »öppnat en gata för
sina i tr&ngmàl bragta landsmän, men derpå
antingen efter fulländadt värf oegennyttigt
återgått till det anspråkslösa lif, ur hvars lugn
fosterlandets nöd manade de.ii fram, eller ock
funnit döden under verkets utförande. Deras
lefnadshistoria är derför sammanträngd inom
en kort tidervmd; men hvad de under den korta
tiden uträttat, har burit välsignelsens frukter
för långa, påföljande sekler. En af desse män
var Engelbrekt.
Medan den häglöse. oduglige Erik af
Pommern sysslade med fåfänga försök att lägga
Slesvig "under Danmarks välde, fingo fogdar och
länsinnehafvare opåtaldt begå våldsamheter i
Sverige. De upptogo olagliga g&rder, indrefvo
dem med olagligt våld och behandlade med
godtycklig grymhet de bönder, som deröfver
framförde sina klagomål. En af de mest illa
beryktade bland dessa fogdar var Jösse Eriksson,
hvilken rådde öfver Vestmanland och Dalarne.
Sedan han utmätt böndernas dragare, lät han,
säges det, spänna dem sjelfva för plogen och
deras hustrur för hölass. En gång lät han
upphänga fem klagande bönder öfver en brinnande
eld och sålunda qväfva dem i röken. Med rätta
qvads derför i visan:
Utländingar rådde i Sverige då;
det kunde ej värre i riket stå;
de styrde båd land och fäste.
Svenske män hade sådan nöd
att heldre man ville vara död
än lida slika gäster.
Då framträdde Engelbrekt Eugelbrektäsou.
lian var liten till kroppen, men stor till hug
och sinne. Dertill var han frimodig och dristig
samt kunde väl lägga sina ord. Emedan ban
mycket vistats vid höga herrars hof, var han
ock förfaren i hofviska seder. lian ömkade sig
öfver dalamännens nöd’ och åtog sig att
framföra deras käromål mot fogden inför konungen,
hvilken då vistades i Köpenhamn.
Men nu blef konung Erik uppbragt och
utropade: "Du klagar alltid; gà bort och kom
aldrig mer för mina ögon!" Engelbrekt gick,
men yttrade dervid: ’■Au en gång torde jag
komma igen." Han återvände till Dalarne med
budskap om det svar. som ban erhållit.
Det var nu tydligt, att konungen, genom
att lemna sina tjenares lagbrott obeifrade,
blivit lagbrytare sjelf, oeh landstingets skyldig-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
