- Project Runeberg -  Samlade berättelser av Claude Gerard / Första delen. Dagdrifverier och drömmerier. - En jägares historier. /
75

(1872-1882) [MARC] Author: Aurora Ljungstedt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - II. Två qvinnor.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


Hennes sömniga och dåsiga fysionomi och ruggiga
hår, som tycks utvisa att hon vakat flere nätter, ursäktar
emellertid till någon del denna brist på tålamod
och mildhet emot det arma, sjuka barnet, hvars insjunkna
ögon ändtligen slutas till en kort och orolig
slummer. Just som hon lägger honom ned i den
granna vaggan, öppnas dörren och en karl inträder
sakta.

"Se så, Lovisa, skynda dig nu och kläd på dig,
alla de andra äro redan gångna, utom Fredriksson, den
mesen, som icke vill följa med," sade den inträdande
betjenten, som var fullt balklädd, i lackerade stöflar
och gula glacéhandskar.

"Ja, kära Pettersson, jag tror aldrig jag törs.
Om det skulle falla friherrinnan in att komma ned,"
sade Lovisa tvekande, i det hon gick med betjenten
in i ett annat litet rum, hennes eget, hvartill dörren
stod öppen.

"Åh, det är inte farligt. Skulle hon komma midt
i natten, då hon sällan kommer på dagen ... Dessutom
har jag sagt till madam Andersson, att hon sitter här
i ditt ställe, och hon kommer strax."

"Han är så dålig i qväll ... han kan aldrig ha
långt igen ... och jag bad dessutom Marie att säga till
friherrinnan ... men det har hon väl glömt efter vanligheten,
kan jag tro."

"Ja, det kan du vara säker på ... Skynda dig nu
... det blir riktigt gentilt, skall jag säga dig, alla
Cederhjelms kommer och excellensens och nästan hela
vårt umgänge. Jag kan icke begripa den der nippertippan
Marie, som skall hålla sig för fin att vara med.
Gudbevars, hon tänker väl att bli friherrinna sjelf en
vacker dag," sade Pettersson skrattande, i det han
gick ut igen.

Lovisa hade emellertid dragit ut alla lådorna i
en brunbetsad byrå, der hennes garderob förvarades,
och började kläda sig med mycken ifver framför en
liten spegel med spräckt glas.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 15:46:56 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ljungste/1/0075.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free