Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - IV. Sjutton år och tjugotre år.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
I detsamma inkom en vaktmästare och sköt upp
en dörr bredvid, som stått halföppen. Det var ett
toilettrum för fruntimmerna, och straxt innanför stod
Augusta med kappan till hälften svept omkring sig.
Hon hade hört hvarje ord. Jag såg det på hennes
blekhet, och det uttryck af smärta, harm och förödmjukelse,
som lästes i hennes ansigte.
Det var troligen hennes första erfarenhet af den
verlds sätt att döma och reflektera, hvaruti hon inträdt.
Det kalla och grymma lättsinne, som der gör hvar och
en till offer för, och hvar och en till utdelare af dessa
nålhvassa förödmjukelser, som åtminstone i ungdomen
göra oss en så bitter smärta, hade här känts dubbelt
sårande, då det kom ifrån den hon älskade, hade kanske
helt och hållet krossat hennes unga hopp om sällhet.
Dessa tankar trängde sig oemotståndligt i min
själ, vid åsynen af Augustas bleka ansigte, då dörren
öppnades och tillslöts, och inpräglade denna afton i
mitt minne.
Föjer hade vändt ryggen åt dörren; han var nu
redan ute i förstugan och hade ingen aning om den
verkan hans yttrande haft.
Någon tid derefter, då jag en afton fann honom
vid ett infamt lynne och frågade honom om orsaken,
berättade han mig att han friat till Augusta B. och,
till sin stora harm och förundan, fått ett afgjordt nej.
"Och detta," tillade han förbittrad, "af flickan
sjelf, modren hade alls ingenting emot partiet ... jag
trodde icke mina sinnen ... men qvinnorna födas med
list och koketteri, du såg sjelf hennes blickar och
miner ... och nu, utan några skäl ... hon kunde icke
älska mig, det var allt."
"Nå, men det tycker jag var nog."
"Fan ock; du såg ju hur hon bemötte mig ... jag
hade kunnat ge mig dj-n på att hon var kär i mig ...
det är något sqvaller, något förb. prat hon fått höra."
Föjer var i hög grad förbittrad och glad att få
bryta ut inför mig. Jag funderade på om jag skulle
upplysa honom om hvad jag förmodade vara orsaken
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
