Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - VI. Hämden.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HAMDEN.
151
sa vida det ar vackert vader, om det deremot ar kallt
och ruskigt, sa ar den alldeles stängd.
Emellertid kan den som har lust, lätt öppna dess
dåliga lås och finna bekräftelse på den annons, hvilken
ar uppspikad på den yttre dörren, och som lyder sa:
"Här upphandlas jernskrot, lump och kreatursben".
Det ar således ett af dessa afyttringsställen der
den stora massan af Stockholms .proletärer, som man
vanligen benämner hamnbusar och benplockerskor, töm-
ma sina stulna och hittade förråder af de sista smulor,
hvilka ännu gifva en misstanke om möjligheten att
ega något värde, och som innehafva allra lägsta gra-
den af alla de oräkneliga artiklar, på hvilka menni-
skor satt ett pris.
Det ar en slags marknad eller börs, der dessa
trasor utan form och färg, dessa rostiga och krökta
spikar, dessa murkna och bruna benknotor utbytas
emot några kopparslantar och dessa slantar sedan emot
några supar.
I Stockholm gör man affärer af alla slag, och alla
dessa eländiga varelser - de uslaste bland de usla
- som ni ser ligga inkrupna i porthvalf, i trappor
och rännstenar, alltid utrustade med en gammal korg
på armen, de göra affärer här; de finna här afsättning
.på sina vämjeliga varor och se med klappande hjertan
hur den smutsiga vågen, som afgör värdet deraf, sti-
ger eller sjunker.
Sommaren ar förbi, det ar nu i November månad.
En tjock och kall dimma har hela dagen legat tung
och ogenomtränglig öfver staden. Nu har den sjunkit
allt djupare och b lifvit ännu kallare, ty det ar redan
sent; klockan slog just nu 7 i Jacobs kyrktorn.
Lyktan i hörnet ser ut som en liten röd prick i
dunklet, och genom de smutsiga rutorna på dörren
i lumpmagasinet, skymtar ett matt och nästan omärk-
ligt sken.
Der innanför upplyser ett långvekadt talgljus, som
står snedt i en stor smutsig och nedrökt lykta, blott
dunkelt ett stort och lagt rum, eller rättare en bod,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
