Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - VI. Hämden.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HAMBEN.
153
fy fan! sa den der hästskallen derborta i vrån grinar
. .. hvad nu, hvad ar det Kurre?" fortfor hon och
såg sig omkring, då den gamla hunden sagta reste sig
upp och med ögonen riktade åt dörren morrade doft
i halsen.
Och verkligen tycktes det icke som om ett blekt
ansigte hacfc spejande tittat genom rutan derborta.
Gumman famlade ifrigt på vågen omkring lyktan
efter sina glasögon, men fick endast tag i en ullstrumpa,
som hon i häftigheten drog stickorna ur och med en
halfhög ed lade ifrån sig igen, trädde derefter handen
i en kruka, hvilken innehållit hennes middag och fann
slutligen glasögonen som lågo qvar i hennes knä.
Med näsan högt i vädret, för att hålla dem qvar,
spanade hon nu åt dörren för att utröna hvad Kurre
kunde morra öfver.
"Kusch! Hvad var det ? . . . kanske min-egen skugga
... jag tycker här ar sa styggt i qväll i den här gamla
boden, och ingen menniska kommer här heller.. .jag
kan gerna stänga och gå min väg," fortsatte hon och
reste på sig, men satte sig ned igen då hunden, som
tyst och långsamt nalkats dörren och satt nosen vädrande
i springan, nu lat höra ett ängsligt och doft tjut.
"Hvad fan kommer åt hundrackan i qväll!...
Kurre! Kurre! Kom hit din fähund, du ... Jesses!
Hvem ar der?. . . Nu var det bestämdt någon som
tittade i rutan... Hvad dj-n ar det för spektakel att
gå och titta sa der ?... Kom in, om der ar’ någon,"
fortfor hon, beherrskande sin ögonblickliga skrämsel,
och lade bandet i glasögonen Öfver hattkullen, för att
få dem att sitta stadigare.
Dörren sköts i detsamma sakta upp och Kurre
rusade skällande högt upp på bröstet af en lång karl,
klädd i en gammal trasig sjömanskavaj, en mössa med
fransliten skärm och byxor sa korta, att de lemnade
halfva benet bart.
Ställets herrskarinna var emellertid allt för van
att mottaga dylika kunder, för att det minsta förvånas
öfver hans ruskiga kostym, det var icke heller hans
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
