Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - VII. Den försvunne hökaren.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
"Jaså. Gösta har flyttat, det var en dugtig pojke;
hvart tog han vägen?"
"Åh, han tänker bli sin egen, men det går väl i
putten, hoppas jag, och han stannar väl på bysis om
ett år. Men jag skulle nu skutta hit för att fråga
Jakob, om han ville vara med om en liten rolighet i
qväll; vi äro några glada gossar, som tänka oss ut
till Djurgårdsbrunn på maskeraden."
"Maskeraden ... Stopp, min gosse, hvad är det
för galenskaper ... tror du jag lemnat dig boden och
lagret på kredit för att du skall föra ett sådant lif...
slösa bort pengar på tid och rummel och ..."
"Se så, farbror, hedersknyifel, blif nu icke ond ...
man är väl tvungen att lefva efter sitt stånd för att
hålla krediten uppe. Hvad tusan, jag står ju veckan
ut som en bandhund i boden, då måtte en väl få bestå
sig en liten muntration på söndagsqvällen. Mins
inte farbror, huru farbror sjelf brukade säga den tiden
jag var farbrors enda bokhållare: Jonas, sade farbror,
nu slår klockan sju och jag går och tar mig en tuting
på källaren här bredvid, för det behöfver jag för min
helsa; – och sedan, när jag stängde boden, just som
farbror kom hem så rödmosig och belåten och vi gingo
in för att ställa i ordning i källaren eller magasinet
... Äh, jag ser farbror än, sittande på stockfiskhögen
och utdelande befallningar åt bodkarlen eller mig ...
och jag, som farbror vet, har ett så poetiskt sinne,
jag deklamerade "Sitter på högen, högättad höfding",
för se farbror liknade ackurat kung Ring, som Bellman
beskrifver sa skönt."
"Du har då icke förlorat konsten att prata, du,
åtminstone, det hör jag," sade gubben, småleende mot
sin vilja vid minnet af den tid, som Geschvinder
framkallade.
"Ja, se nu, farbror, hvad mig ankommer, så går
jag aldrig annat än på "opris" en stund i schangtilt
sällskap; och nu i qväll tänker jag taga Jakob med
mig, så att farbror kan veta att det går honnett till.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
