- Project Runeberg -  Samlade berättelser av Claude Gerard / Första delen. Dagdrifverier och drömmerier. - En jägares historier. /
229

(1872-1882) [MARC] Author: Aurora Ljungstedt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - VII. Den försvunne hökaren.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

DEtf FÖRSVUNNE HÖKAKEK.

229

"Jakob!" utropade hon hastigt och gick tram till
’fönstret. "Se, hakarne äro icke påsatta! Månne han
gått ut härigenom?"
"Nej, det ar sannt! . . . Men det ser ut, som de
aldrig varit påsatta. .. Fönstret sitter sa hårdt, det
ar fasttorkadt i posten, jag kan ju knapt Öppna det. ..
Det har visst icke varit öppnadt på mycket länge. . .
Men i alla fall kunde han hafva kommit ut denna
vägen."
"Men, du min skapare, skulle han väl hafva fri-
villigt gått ut i tofflor, med ljus i handen, midt i
natten i trädgården ?"
Jakob svarade ingenting, han granskade den lösa
marken nedanför, men ingå spår kunde upptäckas och
lika villrådiga som förut lemnade de båda rummet.
Man sökte ännu en gång i hvarje skrubb och vrå
i hela det lilla huset, men intet spår af den stackars
Kutting kunde upptäckas, han var försvunnen, som
om jorden uppslukat honom.
Man väntade hela dagen förgäfves att han skulle
återkomma, och Lotta gjorde efterfrågningar i grann-
skapet, men ingen hade sett den ringaste skymt af
honom, och dessutom brukade han aldrig gå ut, sedan
vintern kommit.
Hvart hade väl den, lilla hökaren kunnat taga
vägen? Lotta bråkade sin hjerna med de orimligaste
gissningar, afbrutna af tårar och sorgliga aningar, att
hon aldrig skulle få se hvarken sin gamla husbonde
eller det utlofvade testamentet.
Alla grannskapets madamer infunno sig för att
trösta henne och fälla mystiska yttranden om det
gamla päronträdet i trädgården, skräddarens historia
och gårdens dåliga rykte, som nu syntes till fullo be-
kräftadt.
Det var nu detta, som Jakob på den mulna
decembermorgonen skulle meddela Thea, och tillika
ämnade han rådfråga henne, hvad han-borde företaga
for att möjligen återfinna den stackars gubben eller
få någon kunskap om hans Öde.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 15:46:56 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ljungste/1/0229.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free