Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - I. En dram i skogen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
260 EN JAGARES HISTORIER.
Men då jag dervid såg hans buttra, fysionomi,
med ett högst bedröfligt och förfäradt uttryck, vändas
emot mig, ångrade jag mig straxt, på samma gång jag
förstod, att hans Maja verkligen måtte ega erkända
behag, och tillade helt allvarsamt och trovärdigt: "Men
jag kan nog förstå att det kan oroa en far, som bör
vaka öfver henne."
"Ja, ser herrn, det ar alldeles rätt taladt. .. och
jag ska’ säga, att det ar som sa, att den der Yall-
Henrik, den kan jag inte lida . .."
"Han tycker väl om Maja, kan jag tro?"
"Ja, se de ha gått i skogen här tillsammans sedan
de voro barn, och hon har derföre fattat ett sa förfasligt
tycke för honom, sa nu står det aldrig te’, att hon vill
se på Erker en gång."
"Hvem ar Erker då?" frågade jag, temligen obe-
tydligt intresserad för någon annan an just den stackars
Yall-Henrik.
"Jo, se det ar annan karl det ..." återtog skog-
vaktaren, som icke tycktes begära bättre an att inviga
mig i sina familjeförhållanden och f ramtidsplaner. "Han
ar enda sonen till nämdemannen i byn, och gubben,
far hans, rår om gården sjelf och ar gammal. Erker
har allt ett godt öga till Maja, om hon inte vore sa
katig och obstinat emot honom och det kunde val ge
sig, om en bara kunde bli af med Henrik; nu har jag
då gett Erker en finer pik om det der, sa att Henrik
får väl se sig om och flytta sin vag i höst. . . han ar
nitton ar och stor och stark och kunde väl längese’n
ha fått sig en ordentlig tjenst, men se han ville inte
bort för Majas skull, kantänka ..."
"Men hvad har ni då. emot Henrik?"
o
"Ah, Jesses, han ar ju bara vallpojke, han har
icke kläderna på kroppen, en stackare som kom drif-
vande med mor sin och gått kring socknen och tiggt,
tills för många ar sen de togo honom till att gå vall
för byn . . . och sa ska’ jäg säga herrn, han har ett
argt och styggt sinne, och stursker ar han, och jemt
sa går han i lag med en skojare, som bor i en jord-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
