Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - I. En dram i skogen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
EN DRAM I SKOGEN.
275
£
aktiga håret, men jag tänkte genast: "Se der ar Sotar-
Olle," under det jag icke kunde afhålla mig ifrån ett
leende öfver min egen tankegång, som verkligen var
temligen sväfvande.
Det var emellertid icke utan en viss tillfredsstäl-
lelse, sam jag - då jag ropat j)årpigan, begärt kaffe
och friskt vatten, och liksojpxftändelsevis frågat henne,
hvem den rödhåriga karlen der nere på gården vore
- fått min förmodan bekräftad genom hennes svar.
"Åh, det ar en som heter Olle, de kalla honom
för Sotar-Olle .. . han går här jemt och byter klockor."
"Har han varit här förut i dag? Eör jag tyckte
det var honom jag mötte i skogen i förmiddags," sade
jag helt likgiltigt.
"Javars, han har varit här alltsedan i morse,
tror jag."
Jag ville nödvändigt veta, om han verkligen till-
bragt hela dagen vid gästgifvaregården, och bad der-
före flickan tillsäga hållkarlen att komma upp.
Då denne inkommit, och jag tillsagt om förspän-
ning och fått löfte om en fjedervagn, gjorde jag honom
samma fråga, under förevändning att jag tyckt mig se
den der Olle i skogen, der jag hört skott, och trodde
att han skot fågel nu under förbjudna tiden, men håll-
karlen tycktes vara temligen säker, att han sett honom
här hela dagen, och min misstanke var således ogrundad.
Den qvarstod likväl; ty det ar ofta sa, att man
fasthåller sina idéer med en märkvärdig envishet, långt
efter sedan förnuft och eftertanke kullkastat dem.
Då jag kom ned på trappan, var vagnen fram-
körd, och Olle stod bredvid och samspråkade med skjuts-
bonden.
Med afsigt betraktade jag honom helt likgiltigt,
han aftog sin mössa, men tycktes undvika min blick,
och tog i detsamma tömmarne från den andra karlen.
"Ar det du som skall skjutsa?" frågade jag Öf-
verraskad.
"Ja, se hästen ar min, men Olle ar sa beskedlig
och tar hem den åt mig, efter som han har en liten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
