Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - II. En gubbes minnen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
EN GUBBES MINNEN.
345
dade om min bössa, allt emellanåt uppgifvande ett rop
åt Konrad, som sökande en "mycket rar" växt, hvil-
ken han trodde skulle finnas i närheten, hade lemnat
mig och gått åt ett annat håll i skogen.
En klar och ungdomlig rost, som sjöng och dril-
lade helt ogeneradt och föraktande alla reglor, nådde
i detsamma mitt öra; jag såg mig om och såg en ung
flicka belastad med tvenne stora korgar komma fram
mellan buskarne. Vid min åsyn stälde hon ned kor-
garne på marken, strök tillbaka hufvudklädet och neg.
Jag besvarade småleende" och mycket siratligt hennes
kompliment och frågade hvad hon hade i korgarne och
hvart hon ämnade sig.
"Ah! Det är lingon, som jag skall bära hem,"
sade hon rodnande och litet förlägen öfver min helsning.
"Har du plockat allt det der?"
"Ja visst, jag och lilla Sven."
"Hvem ar lilla Sven?"
"Det ar bror min, vet jag."
"Det var mycket lingon det der; hvad skall du
göra med en sådan mängd?"
"Kors, sa dum herrn ar; jag skall sälja dem
i stan."
"Hur långt ar det till stån?"
"Det är fyra mil, men vi har en oxe sa att vi
behöfva inte bara dem; jag har väl lika mycket till
derhemma, det blir inte lite pengar ska herrn se. Jag
och Sven plockade i fjol för tre riksdaler."
"Åh, det var fasligt."
"Ja, men i ar blir det inte sa mycket. Far följer
med, vi ska fara i morgon."
"Jaså, din far lefver?"
"Ja, men mor ar död för längesen; far ar torpare
under herrgården och har mormor hos sig."
"Jaså!" sade jag, leende åt hennes godmodiga
meddelanden, under det jag med ett verkligt välbehag
mönstrade denna välformade, friska ungdomliga varelse,
der själen lika frisk och naturlig tycktes framlysa ur
de klara mörkblå ögonen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>