Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - II. En gubbes minnen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
352
EN JA G ÅKES HISTORIEE.
som nekar dig hvad hon utan tvifvel med nöje skän-
ker den der ovanligt "drumliga drängen."
"Orimlig, nej visst icke. Jag finner den lycklig.
Om jag skulle tänka mig, att det der vackra barnet
kunde fatta tycke för mig eller dig, sa skulle det ju
vara ganska olyckligt."
"Hvarför det? Någon bildning, några ars vana
vid en annan omgifning, sättet och pligterna i en annan
samhällsställning, och både du och jag skulle ödmjukt
buga oss för den sköna damens leende."
"Ja visst; men frågan ar om hennes lycka. Tror
du väl att hon vunne på bytet; hon står nu på ett
steg af den "långa trappan af olika förhållanden i lif-
vet, som synes mig det lyckligaste af alla, der behof-
ven stå i det jemnaste förhållande till önskningarna,
brödet till arbetet; der både kropp och själ ega hvad
de behöfva och åstunda. For den förra ett hem, en
potatestäppa och en ko, för den senare, en andlig pota-
testäppa, att jag sa må säga, en inskränkt krets af
begrepp om pligt och belöning, omgärdade af en faders
armar - lyckliga, lyckliga varelse! Låt henne der-
emot stiga några steg högre upp på trappan och det
torftiga hemmet tillfredsställer icke längre hennes yttre
behof; väggarne omkring det lilla templet i hennes
hjerta ramla; hon ser den tomma rymden omkring sig
och skall kanske icke stiga upp sa många steg ännu,
att hon någonsin skönjer en hvilopunkt för sitt bäf-
vande hjerta, i stället för det klumpiga lertemplet, som
förr gaf henne trygghet och skydd."
"Ja, du har ratt, äfven jag har alltid funnit den
förståndiga bergade arbetsklassen lyckligast. Med den
förståndiga menar jag likväl den, som verkligen eger
och älskar sitt "lertempel" som du säger. Det finnes
kanske flere fritänkare på de lägre trappstegen an
någonsin på de högre, "och de, som stå dernere i smut-
sen, likna icke dem, som stå deruppe i ljuset; de förra
äro förblindade af egenkärlek, af låghet och laster, de
senare äro förblindade af solens strålar, som de ännu
icke hunnit lära sig att uthärda."
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
