Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - III. Farmors skrin.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
424
EN JAGARES HISTOEIER.
Då Konrad Durer, ty det var han, straxt der-
efter inkom i förstugan, mötte honom pigan med den
underrättelsen att de tvenne rum, som funnos, voro
upptagna, och att han, om han ville stanna öfver nat-
ten, måste ligga i en liten stuga straxt bredvid, på
andra sidan af gården.
Det lilla rummet, som blef honom anvisadt, upp^,
togs till ena hälften af Spiseln och till den andra af
fönstret och sängen. Någon stol fanns icke och Kon-
rad satte sig derför helt ogeneradt i sängen, under
det han väntade på sin qvällsvard.
Emellertid dröjde det temligen länge, och hvarken
jungfru eller qvällsvard hördes af. Det var redan
skumt, och Konrad, som började kanna sig otålig, reste
sig slutligen upp och gick, för att höra om man all-
deles glömt honom.
Då han kom ut, igenkände han den lilla knubbiga
landtpigan, som anvisat honom sitt rum. Hon gick
öfver gården med en stor smörbytta i famnen. Hon
kröp i detsamma in genom den låga dörren till ett
visthus, och Konrad beslöt att invänta hennes åter-
komst, för att påskynda sin supé.
Den ljumma Augustiqvällens skuggor, ännu dju-
pare genom den omgifvande höga granskogen, hade
insvept den lilla gården nästan i ett fullkomligt mör-
ker, och Konrad stannade ett ögonblick vid åsynen af
ljussken, som strömmade ut genom ett fönster på gaf-
veln i gästgifvarebyggningen och lyste öfver en liten
trädgårdstäppa, hvars gula ringblommor dervid syntes
som guldstjernor.
Antingen var det ljuset eller blommorna, som
lockade honom till sig; ty liksom glömmande hvarföre
han lemnat sitt rum, gick han långsamt och tankspridd
ditåt i stället för till dörren af huset, steg in genom
den lilla grinden och vandrade framåt den gräsbevuxna
gången mellan de gamla risiga, halft utgångna krus-
bärsbuskarne, som växte på ömse sidor deraf. Några
mossiga syrenbuskar omgåfvo den lilla täppan och sedan
Konrad stått några minuter lyssnande till vaktelns
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
