Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - III. Farmors skrin.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
426
EN JAGABES HISTORIER.
strimma genom de otäta bräderne stal sig ut till den
förvirrade ynglingen utanför.
Grubblande återvände han till sitt lilla rum, der
pigan just var sysselsatt att framduka den tarfliga supé,
som kunde bestås.
"Hvad ar det för resande ni har deruppe ?" frå-
gade Konrad med likgiltig ton.
"Jag vet icke hvad det ar för herrar; jag tyckte
den gamle herrns kusk kallade honom doktor, och den
unge herrn hörde jag då riktigt att han sa baron åt,"
svarade flickan, under det hon, med ryggen vand åt
Konrad, af alla krafter ruskade en knölig bolster i den
tarfliga sängen, som skulle bli hans nattläger.
"Det ar och blir i alla fall ett besynnerligt sam-
manträffande," mumlade Konrad, sedan flickan gått,
under det han med långsamma steg matte det lilla laga
rummets knappa längd, tills han helt yr i hufvudet
af att nästan blott vanda sig rundt omkring satte sig
ned i sängen.
"Jag skall åtminstone veta, om han äfven ar dok-
tor, och kanske till på köpet har samma namn," fort-
for han, efter några ögonblicks tystnad.
En stund derefter, då pigan återkom för att bort- , |
taga maten, räckte Konrad henne ett visitkort och sade:
"Se här! Lemna detta genast,^ när du kommer
upp, till baron Franke, och bed honom vara god och
komma ned till mig.
Flickan gick och Konrad satte sig ned igen, vän-
tande med otålighet, att få se honom.
Konrad och Franke hade blifvit uppfostrade till-
sammans, och Konrad älskade Franke med vanans makt,
ehuru de sällan tänkte lika, eller sympatiserade i något
fall, utom i vänskapen för hvarandra.
De ansågo sig såsom bröder, hvilka måste älska
hvarandra trots alla olikheter både i kar akter och oden.
"Franke ar förb. treflig, men förb, besynnerlig,"
sade alla, som voro tillsammans med honom, och Kön-
rad instämde tyst inom sig i det senare, men icke i
det förra, ty ehuru Franke roade alla, syntes han sällan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
