- Project Runeberg -  Samlade berättelser av Claude Gerard / Första delen. Dagdrifverier och drömmerier. - En jägares historier. /
491

(1872-1882) [MARC] Author: Aurora Ljungstedt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - III. Farmors skrin.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

FARMORS SKRIN. 491
åldrar hafva lefvat nästan Juxuriöst, men när din far
dör, skall ni troligen icke ega någonting. Om du nu
gifter dig med en fattig man eller förblir ogift, hur
kan du då tänka dig att uthärda ett lif i -fattigdom
och försakelser? Den förmögenhet jag eger, har jag
visserligen tänkt skulle blifva din, efter du ar min
guddotter, men endast i händelse du gifter dig efter
mitt tycke."
"Tant, bästa tant, hvarför nu tala om dessa led-
samma saker?" sade Agatha med ängslig röst, sprang
fram och kastade sig ned på pallen vid tantens fötter.
"Jo derför, mitt barn, att ett förträffligt parti
erbjudes dig. Lennitz ar mycket rik, rikare an du kan
föreställa dig."
"Ack, hvad bryr jag mig derom!"
"Du talar som ett barn och du ar likväl för gam-
mal till dylika yttranden; du skall tacka mig en dag,
om du lyder mig nu."
"Men jag ar ju ännu sa ung, och denna gamla
skalliga Lennitz ar väl icke den enda rika man i
verlden."
"Hör på, Agatha, jag vill berätta dig historien
om en ung flicka af mina bekanta, Charlotte D. Hon
var en sa älskvärd och vacker flicka, som någonsin
du; hennes mor uppoffrade det obetydliga hon egde
för att gifva henne en sådan uppfostran, att hon antin-
gen kunde ega hopp om ett godt,giftermål, eller åtmin-
stone att som guvernant lefva ett bekymmerfritt lif.
Nåväl, olyckan ville att den dåraktiga flickan, medan
hon ännu var i pensionen, fattar tycke för en ung,
vacker karl, fattig som hon, och med, Gud vet hvad,
för utsigter på framtiden. Då hennes uppfostran var
slutad, skref hennes mor, som varit en af mina ung-
domsvänner, mig till, och bad att Charlotte skulle få
tillbringa en vinter hos mig, innan hon återvände till
modren. Det var mig ett nöje att hafva henne hos
mig, och jag biföll det gerna. Nåväl, innan kort erbjöds
henne ett parti, långt öfver hvad hon kunnat hoppas,
men det oerfarna och öfvermodiga barnet nekade

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 15:46:56 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ljungste/1/0491.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free