- Project Runeberg -  Samlade berättelser av Claude Gerard / Första delen. Dagdrifverier och drömmerier. - En jägares historier. /
540

(1872-1882) [MARC] Author: Aurora Ljungstedt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - III. Farmors skrin.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

540

EN JÄGARES HISTORIER.

sade Konrad, förundrad öfver denna fredliga uppen-
barelse.
"Gud signe!" svarade gumman i det hon tittade
på sned upp till Konrad, sa mycket hennes nedböjda
hufvud tillät.
"Har ni icke ropat?" frågade Konrad ännu en
gång."
"Ropat? Nej, hvad skulle jag ropa för?"
"Har ni icke hört några rop då?"
"Hva sa?" frågade hon långsamt, med denna bond-
flegma, som stundom ar sa retsam.
"Ack, min Gud; hör ni icke att jag frågar om
ni hört några rop om hjelp," sade Konrad ifrigt.
"Gud hjelpe mej, om jag vet hvad herrn menar.
Jag har stått och huggit ris här hela eftermiddagen,
men hvarken har jag ropat eller hört några rop."
"Det var besynnerligt. Jag har likväl hört det
helt tydligt. Har ni icke sett någon menniska här då ?"
"Ingen lefvande själ."
"Det lät sa ångestfullt. Det ar icke möjligt att
min inbillning bedragit mig. Det var ju dessutom icke
jag ensam, som hörde det," mumlade Konrad tvekande
och orolig.
"Åh kors; vet herrn, det ar bara skogsrået, som
narrat herrn, for jag ser nu att vi äro just vid ris-
vården," sade gumman, som nedlagt sin börda och
stannat framför Konrad, hvars upphettade ansigte och
nedsmutsade kläder visade henne att han gått långt
och var upprörd och orolig.
"Skogsrået^ Eisvården? Hvad vill det säga?"
"Jo, ser herrn, rået grasserar sa argt i den här
trakten, för se för många ar se’n, gå blef en vestgöte
ihjälslagen här, och der som dom hittade hans döda
kropp ha de hoplagt den der rishögen, som ingen bör
gå förbi utan att lägga en risqvist på. Nu äro vi
just i närheten, och det ar bara rået som skriker sa
der hemskfullt om qvällarne, men om man kastar en
gren på högen, sa gör det intet ondt."

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 15:46:56 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ljungste/1/0540.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free