- Project Runeberg -  Samlade berättelser av Claude Gerard / Första delen. Dagdrifverier och drömmerier. - En jägares historier. /
554

(1872-1882) [MARC] Author: Aurora Ljungstedt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - III. Farmors skrin.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

554

EN JAGARES HISTORIER.

Konrad vände sig om, och Agatha stod rodnande
och förvirrad bakom honom. Hon hade last biljetten
öfver hans axel och hört den reflexion han gjort
deröfver.
Det ar mycket lätt att blifva öfvertygad om hvad
man lifligt önskar vara sannt. Alla de tvifvel och
den svartsjuka, som ’Konrads frånvaro, tankspriddhet
och besynnerliga uppforande gifvit anledning till, voro
snart skingrade, och hvem kan undra om Konrad
glömde alla de vackra föresatser om resignation och
flykt, som han helt nyss fattat; om han icke egde
mod att afsäga sig den lycka, som lofvades honom i
de blå ögonen, lika hjeltemodigt som den de svarta
förespeglat honom; med ett ord, om han begagnade
sig af tillfället att omtala sin länge närda kärleks hela
vidd och värma, just det hvarom han beslutit att tiga.
Det der händer sa länge verlden står, och troligen
kommer det också att hända, att älskande alltid blifva
störda, innan de fått utbyta alla de försäkringar de
anse af nöden.
Konrad och Agatha glömde både . tid och rum
under den himmelska mångbesjungna dröm, som sänker
sig ned till de dödlige under deras prosaiska lif och
förgyller några minuter deraf med en guldglans, som
bleknar först i döden, eller som kanske då strålar
ännu högre.
"Hvad betyder detta? Agatha, hvad tänker du
på!" utropade tant Beate Marie, hvars annars mjuka
och behagliga röst nu tonade skarp och högtidlig som
domsbasunen, och den gamla frun stod innanför dörren
med högt upplyftad parasoll och minen af en föroläm-
pad drottning.
De båda älskande flögo förskräckta ur hvarandras
armar, men som det var omöjligt for den förvirrade
unga flickan att säga, hvad hon tänkt på, sa iakttog
hon en fullkomlig tystnad och lät Konrad svara för
dem båda.
Den förgrymmade tant Beate Marie afbröt emel-
lertid hans ganska rörande framställning af deras

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 15:46:56 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ljungste/1/0554.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free