- Project Runeberg -  Samlade berättelser av Claude Gerard / Andra delen. Skymningsprat. /
103

(1872-1882) [MARC] Author: Aurora Ljungstedt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 2. Kärleksdrycken.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

KÅRLEKbDKYCKEN.

3

"Du lilla svärmerska, som ständigt hor och ser
hvad ingen annan menniska kan upptäcka; det var
vinden i trädtopparna eller en fågel som flög upp,
ingenting annat.
"Men om någon såg oss och lyssnade till våra ord r"
"Sa tyckes mig att af n saken vore af föga be-
tydenhet."
"Hvad skulle man tro om mig?"
"Du ar i sanning rolig. Jag tror du fruktar att
få en korg, i fall du ville gifta dig med någon af bond-
drängarne här omkring," sade hennes älskare skrattande
och i vårdslös jfn.
"Nils! Du menar att en flicka som jag icke eger
någon heder att förlora," sade Gunild med bitterhet
och reste upp hufvudet.
."Se sa, min engel, blif icke ond, jag menade
ingenting alls; du tar humör öfver det minsta ord.
Yid min heder, om du vore en prinsessa kunde du icke
fordra större vördnad och försigtighet af din älskare
an du nu gör."
"Yördnad!" upprepade Gunild sorgset. "Ack Nils,
jag älskar dig sa högt; jag fordrar ingenting annat
an din kärlek. Din kärlek, hör du," upprepade den
unga flickan med passion och tryckte sin älskares hand
till sitt hjerta.
"En sällsam kärlek du fordrar, minsann, som icke
får begära, icke hoppas något. Det ar mitt namn, icke
min kärlek du begär," sade Nils häftigt och i förtryt-
sam ton.
"Ditt namn! Ah, jag vet väl, att den fattiga namn-
lösa flickan aldrig skall bära det; men hon skall heller
icke bära ditt och verldens förakt, som du vill pålägga
henne: det ar din aktning och kärlek jag vill ega."
"Och den har du; har jag icke tusen gånger
svurit dig det, förtjuserska!" sade Nils, hvars matta
blickar uppflammade vid åsynen af Gunilds glödande
kinder och fuktiga ögon.
"Du har svurit mig det, det ar sannt; men ack,
oupphörligt säger en röst inom mig att denna kärlek

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 15:47:40 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ljungste/2/0105.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free