Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 2. Kärleksdrycken.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
3
SKYMNINGSPRAT.
sig upp for att möta zigenaren, som i detsamma kom
emot henne.
"Korn och följ mig, allt ar i ordning," sade han
med en röst, som vittnade om det lifliga intresse, man
kunde säga det nöje, han kände vid den intrig, den
hemlighetsfullhet och kanske fara han tillstält, och
som stod i sa fullkomlig öfverensstämmelse med hans
natur och lynne.
"Vi kunna dölja oss på terrassen utanför fönstret
tills det blir tid; jag träffade icke Johan, men alla
dörrar stodo öppna, man satt till bords, som jag trodde,
och betjeningen var sysselsatt; ingen gaf akt på mig,
jag kunde med lätthet smyga mig in. Det passar allra
bäst i natt, ty om ett par dagar resa de allesammans."
Utan att vänta på svar tog Simon hennes hand
och drog henne med sig några steg, men hastigt, liksom
om en tanke hade fallit honom in, hejdade han sig
och sade ifrigt:
"Den der drycken verkar inom tio minuter, vi
kunna iakttaga allt som sker i rummet, ty fönstret ar
nära marken; då han somnat, går du in. Jag väntar
dig utanför, men om något oförutsedt skulle inträffa,
om du skulle ångra dig, om han icke druckit ur glaset,
om han skulle vakna, då, Gunild, påminn dig att jag
kommer in och hemtar dig."
"Var lugn; hans ögon skola aldrig möta mina
förrän ..." Gunild hejdade sig och tryckte handen
mot hjertat.
"Porran du ar hämnad," fortsatte Simon, lugnad
af den dystra kölden i hennes ord, och båda påskyn-
dade sina steg framåt byggningen, der ljusen i fönstren
redan började släckas.
"Kom ihåg den venstra armen," hviskade Simon och
räckte henne en knif, blank och hvass som en lancett,
hvilken Gunild tigande mottog och gömde under sin
halsduk, och båda försvunno i detsamma i skuggan
under en hög och tät hasselhäck, som omgaf bonings-
huset på ena sidan.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
