Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 2. Kärleksdrycken.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
42
SKYMNINGSPRAT.
uppvaknad! intresse vändes emot henne, fortfor hon. i
låg och hviskande ton:
"Ni har ofta frågat mig efter er mor och er
familj; ni har trott att jag kände hemligheten af er
börd, och ni har gissat rätt häri."
Maja höll upp några ögonblick och blickade tyst
och begrundande framför sig på de glimmande kolen i
Spiseln, liksom ville hon rätt lifligt i minnet återkalla
de flydda tider och personer, hvarom hon ämnade
tala, och hennes åhörarinna andades djupt af rörelse
och ifver.
"Jag ar född i skogen," återtog gumman med lag
och långsam röst, "i en stor skog, långt, långt härifrån,
vid en flod som heter Twer, och derföre kallade man
mig Twerza; jag var ett tio års barn, då er morfar
såg mig dansa på en utlagd matta i ett gathörn, ping-
lande med små klockor i händerna, han fann mig
vacker, och köpte mig af vårt folk; det var i Wien,
en stor och grann stad, jag kallades sedan Margareta
och blef lekkamrat och tjenarinna åt er mor, som var
ett par ar yngre an jag. Vid sjutton ar gifte man
den unga grefvinnan med en förnäm herre, mycket,
mycket rik och i stor gunst vid kejsarinnans hof. Hvad
hon var skön som brud, min stolta matmor, sa skön
som ni nu ar, med sådant hår och sådana blixtrande
ögon som ni har, men hennes växt var ännu högre
och fylligare an er. Ack, jag ser henne ännu, med
den långa guldbroderade klädningen och juveler skim-
rande på hals och armar. Jag skulle följa henne till
ett gods långt norr om den stora staden, der de ny-
gifta skulle vistas en tid; men mitt hjerta %hade stan-
nat hos en af de förnäma herrarne, som dagligen
gick ut och in hos mitt herrskap; jag rymde från min
lekkamrat och matmor och blef qvar hos honom. Ni
vet det der . . ."
Maja teg åter och stirrade framför sig, under det
hennes fingrar vredos om hvarandra med en spas-
modisk häftighet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
