Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 2. Kärleksdrycken.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
48
SKYMNINGSPKAT.
>>
Den beundrade hjelten i denna granna maskerad,
hade genom sitt snille gjort både sin yttre och inre
missbildning modern, hvar och en sökte med mer eller
mindre framgång att inbilla sig sjelf och andra, att
hans bröst var snedt och icke gömde något hj erta. . .
Lyckades man väl deri ? . . . Hvem vet. .. "grafven har
ingen tunga".
Alla dessa lysande skönheter och granna kavalje-
rer bibehöllo till sin död det rus af beundran, som
"tjusarkungen" ingifvit dem, men det svenska folket
bibehåller ännu i dag, bränvinsruset, som han sa upp-
finningsrikt och frikostigt gaf det.
Sällsamma tid, full af färg och effekt, af ståt och
buller, af vidskepelse och ateism, hvilken grann komedi!
Och hur kunde det vara annorlunda, då kungen sjelf
var den förste aktören och dekorationsmålaren, och en
målare som icke sparade på färgen.
Lik Ludvig den fjortonde i Frankrike, satte Gustaf
den tredje sin egen bild och sitt namn, icke endast på
sitt mynt, utan på hela sin tid.
Det var snillets allmakt som gjorde sig gällande
- det tomma, hjertlösa, gudlösa snillet - som lyste,
förbländade och försvann, utan att hafva eröfrat en
tår eller en välsignelse.
Ett sekel har förgått, dessa genialiska Voltairianer
äro stoft, man tänker icke mera på deras skrytsamma,
ofelbara sofismer; vi hafva balancerat hit och dit och
äro nu färdiga att samt och synnerligen falla i läseriets
allena saliggörande gudsnådlighet. Nåväl! Hvad mer,
hvarje tid och hvarje sinne har sin färg, konsten ar
att vara nöjd med sin tid och sitt sinne. - - -
"Jag tycker den här coiffyren klär mig alldeles
förtjusande; du har öfverträffat dig sjelf, Mina," sade
den unga friherrinnan Ebbay baron Nils’ nygifta hustru
och Gunilds lyckliga rival, under det hon med välbe-
hag beskådade sitt lilla fina ansigte, hvilket, under den
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
