Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 2. Kärleksdrycken.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
6
SKYMNING S PH AT.
.
l:
*
skynda dig/’ sade Erik skrattande och lemnade rum-
met åtföljd af löjtnanten, som hviskade vid Johan i
förbigående.
Kammartjenaren bugade sig småleende och stängde
dörren efter de båda herrarne.
Nils gick emellertid med hastiga och ojemna steg
fram och tillbaka i sitt rum och förde gång efter annan
handen till sin panna. Han stannade, mumlade några
ohörbara ord och började åter sin ojemna, raglande
gång,8 liksom han varit drucken, eller som om hans
ben af mattighet icke kunnat bära honom.
Johan kom åter in, men han tycktes icke märka
honom, och då denne framlagt sin herres kläder, stält
i ordning hans toalett, framtagit pudervippa, kammar
och puderskjorta, väntade han ännu en stund, tyst och
orörlig, på .sin herres vink att börja kläda honom.
"Befaller herr baron att jag friserar honom ännu ?
Klockan ar half nio," sade slutligen Johan, som med
förundrade och medlidsamma blickar hade följt sin herres
tankspridda och oregelbundna rörelser.
I stället for att svara på betjentens fråga, som
han icke tyckes hafva hört, sade Nils helt tvärt, i
det han liksom utmattad kastade sig ned på soffan:
"Berätta mig ännu en gång hvad du upptäckte
der nere om henne"
Johan såg ned på golfvet med en förlägen min
och sade tvekande:
"Men ... men baron glömmer visst att klockan ar
nio, och att..."
"Tyst, och svara på min fråga," rot Nils med en
ursinnig blick och sprang upp ifrån soffan med ett
utseende, som om han ämnat tillintetgöra den stackars
Johan, hvilken emellertid temligen lugn stod qvar,
med den stora friserkammen i handen och puderskjor-
tan öfver armen.
"Ack! Jag bedyrar baron," började Johan, "att
jag icke sparade hvarken penningar eller möda, men
ingen kunde gifva mig annan underrättelse om henne,
an att hon i höstas, samma qväll som barons och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>