- Project Runeberg -  Samlade berättelser av Claude Gerard / Andra delen. Skymningsprat. /
159

(1872-1882) [MARC] Author: Aurora Ljungstedt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 2. Kärleksdrycken.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

KÄRLEKSDRYCKEN.

9

andra båda satte sig på kuskbocken och den främ-
mande herrn körde.
Johan tystnade åter, och hans herre stirrade fram-
for sig med en dyster och tankspridd min utan att
svara; slutligen gjorde han ett tecken åt kammar-
tjenaren att gå, och då denne tillslutit dörren efter
sig, lutade han hufvudet i händerna och satt orörlig
en lang stund.
"Gunild! Gunild!" hviskade han ofrivilligt, lik-
som i en dröm, utan att röra sig. "Tjusande och
demoniska varelse, hvarför älskar jag dig nu med en
våldsamhet, hvarom jag aldrig drömt ? Hvarför sväfvar
din bild liksom i en förbländande strålglans för min
inbillning .. . Hvarför kan jag icke förjaga ditt minne,
liksom jag, dåre, en gång förjagade dig sjelf med min
köld... Ständigt, ständigt ser jag dig framför mig,
vakande och sofvande, och den längtan du väcker,
den feber du tänder i mitt blod förbränner och förtär
mig. Eländiga, fördömda svaghet.. . kärlekspjunk, hvaråt
jag skrattat... Jag vill, jag skall besegra dig!" ut-
ropade Nils förbittrad och reste sig upp.
Men hans ben vacklade, blodet färgade hans nyss
sa likbleka kinder purpurröda, han stödde sig emot
bordet och förde händerna till pannan.
"Hvad ar detta? Jag ar sjuk... Denna evigt
samma tanke har förvirrat min hjerna’. .. Jag ar rof
för en verklig monomani. .. Ah, som jag likväl icke
vill mista ... Det ar ännu hopp ... Jag skall återfinna
henne, och hon skall tillhöra mig eller se mig dö."
Han strök håret ur pannan, reste sig upp med
återvunnen styrka, gick hastigt öfver rummet till klock-
snöret på andra väggen och ringde med häftighet.
"Skynda dig, Johan! Tag hit mina kläder. Jag
skall ju på balen," sade Nils hastigt, då kammar-
tjenaren inträdde.
uJag trodde att baron glömt sitt löfte till herrarne."
"Jag hade det också, men det ar ännu god tid,
jag kommer endast litet senare," återtog Nils, som

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 15:47:40 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ljungste/2/0161.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free