Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 2. Kärleksdrycken.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KABLEKSDRYCKEN.
99
den ena ytterligheten till den andra; det tillhörde
derför hans omgifning, hans dennes et cheres rouéV,
som han kallade dem, att ständigt följa och iakttaga
denna vexling.
Denna afton rådde i synnerhet en sådan bland-
ning af ceremoni och frihet; kungen och drottningen
sutto visserligen vid ett särskildt bord med några få
utvalda, men af hela det öfriga sällskapet voro endast
damerna sittande och herrarne stodo bakom deras stolar
för att servera den dam de infört, och kungen sjelf
reste sig ofta upp från sin plats eller vinkade någon
af de kringstående till sig.
Nils’ ögon sökte med feberaktig ifver det enda
föremål, som i hela denna samling för honom egde
något intresse, och då han såg hertig Carl lutad öfvei
grefvinnan Terzkys stolskarm, hviskande i hennes öra
varm och betagen, kände Nils en rörelse af vrede och
svartsjuka, som nästan gränsade till yrsel; han glömde
all etikett och trängde sig fram till den sidan af bordet
der grefvinnan satt, med en föga belefvad ifver och
brådska.
Hon skulle se honom, han ville göra sig bemärkt
till hvad pris som helst, och dermed upptäcka om
denna fullkomliga likhet endast var en lek af naturen,
eller hans egen inbillning, om det var Gunild sjelf,
eller hennes skuggbild, som han såg framför sig.
Utan att gifva sig tid att betänka bästa sättet
härtill, lät han leda sig af ögonblickets ingifvelse och
låtsade af o varsamhet häftigt stöta till den betjent,
som i detsamma bjöd hertigen ett silfverfat; dess inne^
håll var nära att stjelpas ut, prinsen såg upp med en
förtretad min, tog sjelf karotten ur lakejens hand och
bjöd den åt sin vackra granne.
Nils’ afsigt var emellertid vunnen; under det han
ursäktande bugade sig djupt för hertigen, hade hans
ögon mott grefvinnans, och det behöfdes endast denna
tyick för att hafva allt tvifvel, hofvets hela glans,
musiken och’ ljusskimret, siden och juveler, allt för-
svann för den hänryckte unge mannens sinnen, och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
