Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 2. Kärleksdrycken.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
26
SKYMNINGSPRAT.
"Herr grefven önskar tala med grefvinnan, han
kommer strax efter," sade denna vördnadsfullt.
"Ack, min Gud, sade du icke att jag mår illa och
önskar stanna hemma."
"Jo bevars, det ar just derför som jag tror att
grefven kommer hit."
Gunild suckade otåligt och kastade sig i soffan,
under det att den gamla frun helt tyst aflägsnade sig
och Lovisa med brådskande ifver tände vaxljusen i
kronan i taket.
Knappt var denna förrättning slutad, innan steg
hördes utanför, dörren öppnades och Gunilds onkel,
grefve Dohna, inträdde i samma ögonblick kammar-
jungfrun aflägsnade sig genom den motsatta dörren.
Grefven var en man emellan femtio och sextio
ar, mycket lång och mager, ögonen och öfra delen af
hans ansigte hade ett starkt slägttycke med Gunilds,
men hans långa och spetsiga haka hade ingen likhet
med de fina och runda konturerna af hennes.
Han var insvept i en nattrock af storrosigt siden,
hvarunder hans smala ben syntes beklädda med ljusgrå
silkesstrumpor och hans fötter i högklackade skor med
stora rosor.
Hans hållning och hela hans sätt liknade mera
en krigares an en diplomats, och dertill bidrog också
ett stort ärr på ena kinden samt hans yfviga mustascher,
som helt och hållet dolde hans läppar.
I fall denne man verkligen hade något diploma-
tiskt värf att uträtta vid svenska hofvet, sa skulle
man, då man hörde och såg honom, tro, att hans kejsare
delat kardinal Mazarins åsigt, hvilken påstod att den
största finhet låg uti att säga sanningen, ty ingen skulle
tro hvad man sade. Grefvens utseende, tal och sätt
hade nemligen mycken enkelhet och tysk godmodighet.
"God afton, min niéce. Jag hoppas att ert illa-
mående ingenting betyder?" sade grefven på tyska,
hvilket språk Gunild genom Simon och hans mor lärt
sig och ganska val förstod.
Gunild neg djupt och svarade allvarsamt:
\ ’
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
