Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 2. Kärleksdrycken.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
232
SKYMNINGSPRAT.
ir
Nils skiftade färg och stödde sig emot fönster-
posten ; det var Gunild, som han såg framför sig.
Hennes ögon vändes långsamt och vemodigt till
alla dessa bekanta föremål, som omgafvo henne, och
hon smålog artigt utan att med ett ord besvara de
välkomnande ord, som friherrinnan stälde till henne.
De främmande fördes in och Kils sjönk ned på
en stol, nästan qväfd af sinnesrörelse och glädje.
Hon var således här. Hon hade hållit ord. Hans
tankar stodo fullkomligt stilla vid detta faktum, han
var henne nära och detta var honom nog. Den nästa
redliga föreställningen inom honom var vissheten, att
ingen makt skulle mera kunna skilja dem åt.
Man tror sa, då man ar beherrskad af en enda
allt uppslukande idé, då man brutit med alla vanliga
konsiderationer och förhållanden, då hela ens vilja och
kraft ar sammanträngd på ett enda mal, man tror då
på allmakten af denna vilja och glömmer att en högre
viljas allmakt krossar oss som stoft.
Några dagar efter det de främmande anländt for
en vagn helt sakta landsvägen framåt mellan Åby och
Krokeks gästgifvaregårdar. Det var den unga friher-
rinnan Ebba och hennes mor, som åkte deri; de båda J
fruntimmerna sutto tysta, men i bådas ansigten syntes
ett uttryck af oro eller väntan; deras blickar flögo j
likgiltiga öfver den romantiska trakten omkring dem
och spejade ifrigt vägen framåt.
"Det var besynnerligt att de icke synas till,"
sade gamla friherrinnan ändtligen och lutade sig fram
i vagnen.
"Det kan väl ingen olycka hafva händt dem," |
tillade Ebba och tittade oroligt åt andra sidan.
"Jag kan icke tro det, Nils ar en sa öfvad ryttare,
och grefvinnan syns mig vara af det slags fruntimmer,
som aldrig råka i olyckor/’
"Vi äro nu sa långt hemifrån. Kanhända hafva
de tagit en annan vag och vändt om?"
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
