Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 3. Gruf-Tomten.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
32
SKYMNINGSPRAT.
aldrig gjorde något försök att närma sig henne eller
tala henne till, kunde vara Hugo sjelf, som på detta
sätt ville pröfva hennes trohet, på samma gång han
vakade öfver sin unga öfvergifna hustru.
Det var en afton vid utgången från spektaklet,
som denna tanke likt en blixt upplyste hennes själ
och -gjorde henne nästan vanmäktig af glädje.
Det var mycket folk denna qväll och det regnade
starkt, sa att alla som väntade sina vagnar stannat
sammanskockade under taket utanför. Eegina blef äfven
stående på trottoiren, medan hennes betjent gick att
uppsöka hennes vagn, men fördes oförmärkt allt längre
bort ifrån dörren af den påträngande folkmassan, och
befann sig helt hastigt nästan ända ned vid hörnet,
innesluten i en krets af karlar, som betraktade henne
med djerfva och frågande blickar.
Orolig och sökande med ögonen sitt väntande
ekipage, ser Kegina i stället en karl, som stått på
andra sidan af gatan, hastigt närma sig henne. Han
var insvept i en vid öfverrock, hvars uppslagna krage
helt och hållet dolde hans ansigte, och hon igenkände
genast sin mystiske förföljare, men tyckte nu, då hans
rörelser voro hastiga och liksom oöfverlagda, att i hans
gång och hållning låg någonting, som väckte en ofri-
villig rörelse och hågkomst hos henne.
Det var första och enda gången han närmat sig
sa nära intill henne. Han skyndade nu fram, tog
hennes arm utan att yttra ett ord, och förde henne
till vagnen, som just i detsamma körde fram.
Allt detta hade skett inom ett par minuter. Re-
gina hade hvarken haft tid eller tillfälle att se en,
skymt af hans ansigte, men tryckningen af hans hand,
och denna obestämda likhet, som hon trott sig finna,
förvirrade och upprörde henne, och i stället att söka
återlemna det lilla papper han tryckt i hennes hand,
omslöt hennes fingrar det med konvulsivisk ängslan.
Denna biljett, som hon vid hemkomsten uppslet
med darrande händer, liknade fullkomligt dem hon förut
fått, och som hon ofta uppbränt olästa, den hade hvarken
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
