- Project Runeberg -  Samlade berättelser av Claude Gerard / Andra delen. Skymningsprat. /
343

(1872-1882) [MARC] Author: Aurora Ljungstedt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 3. Gruf-Tomten.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

GRU F-TOMTEN.

H43

något sattyg, och jag kan gerna säga er, mor, hvad
jag länge tänkt, att i grufvan finnes något otyg, någon
elak trolldom, som Matts för länge sedan och äfven
nu råkat ut för. Han vågar icke tala derom, men det
ligger jemt i hans tankar och tynger som en qvarn-
sten på hans sinne."
"Hvad säger du härom, Erik?" frågade den gamla
modren allvarsamt, när dottren tystnat, och fäste sina
dunkla ögon på den unge mannen, som tyst och upp-
märksamt afhört systerns berättelse. "Det förefaller
mig konstigt, att du som sjelf var med icke säger ett
ord; du som varit i grufvans alla gångar och känner
hvarje vinkel och vrå sedan du var litet barn, du
kan bast veta hvad det kunnat vara, som skrämt
både Matts och den främmande frun."
"Jag såg ingenting, mor, det ar allt hvad jag kan
säga," sade Erik och reste sig upp ifrån bordet.
"Men tror du att Anna har rätt, att Matts råkat
ut för något ondt dernere?"
"Hor, mor, minns ni icke hvad ni sjelf sade i går
qväll? Jag tror att ni allt har rätt i den saken, och
nu ar det icke vardt att tala mer härom."
"Men gamle Jon och nästan alla de andra tal i
tysthet om en ’tomte* som ..."
"Det ar icke vardt att nämna den saken, Anna,
sådant der ska man inte orda om," sade Erik und-
vikande och afbrytande , systerns med rädsla utta-
lade ord.
"Gamle Jon hade också sagt åt Nilsson, att han
var säker att den stackars frun skulle dö snart, eller
någon annan olycka träffa henne, efter den syn. hon
haft, det kan vara sa med Matts också. Ack, mor, jag
säger det for sanning, jag kan icke uthärda Matts död."
"Då Herren lägger bördan,på, sa hjelper han att
bara den," sade den gamla andäktigt.
"Tyst! Jag tyckte någon öppnade dörren der ute,
jag stängde den likväl, sedan jag fått barnen i säng,"
sade Anna, torkande sina ögon med afviga handen,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 15:47:40 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ljungste/2/0345.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free