Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 3. Gruf-Tomten.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GBTJF-TOMTEN.
37
dörren till kammaren innanför, hördes ljudet af Jakobs
kryckor och hans hesa < röst, som halfhögt och söm-
nigt utropade:
"Ar det du, Lotta ?"
"Ja visst," svarade Lotta temligen tvärt. "Ligger
du icke ännu, nå det ar sa mycket bättre. Sofver
gumman?"
"Ja, men om du vill äta något, sa står der mat
på bordet i kammaren åt dig."
"Nej, jag ar icke hungrig, men tänd ett ljus och
kom med mig ut, jag vill tala vid dig."
"Ett ljus," skrattade’ Jakob och famlade omkring
i mörkret, "sa förnämt du pratar, vi få väl låta oss
nöja med en torr vedssticka, tänker jag, den lyser i alla
fall hundra gånger bättre an edra gästgifvardankar;
se sa, nu har jag eld, gå du förut."
"Hvad ar det, Jakob? Hvarför tänder du eld?"
ropade i detsamma en torr och skrällande röst ifrån
den höga sängen vid ena väggen, och en qvinna med
rätt uppstående, hårdt omknutet hår, satte sig yrvaken
upp och lemnade sin skinntorra, bruna och blottade
hals att belysas af det uppflammande blosset.
.’Ah, mor, sof ni i ro, det ar bara Lotta som
kom hem nu, och jag lyser henne in i kammaren,"
sade Jakob, i detsamma Lotta öppnade dörren och gick
ut i den lilla förstugan igen.
Qvinnan mumlade någonting otydligt mellan tän-
derna och sjönk ned på bädden tillbaka.
Jakob hade emellertid följt sin gäst in i en annan
kammare på andra sidan om förstugan, lika mörk och
tarflig som den, hvarifrån de kommo, och sedan han
fastsatt tyrstickan i spiselmuren, satte han sig sjelf
ned på en bänk vid bordet, der litet mjölk och bröd
var framsatt.
"Jag kunde väl tro att du icke skulle ’extimera’
hvad vi kunde bjuda, utan du har väl något med dig
i korgen derborta. Jag tittade i den och det luktade
rasande godt," sade Jakob grinande, under det han
varsamt stälde ifrån sig sina kryckor emot väggen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
