Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 4. Ett bref.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Min far hostade blott och ritade med sin käpp i
sanden framför sig.
"Hör på, min vän, din syster har ju flera barn,
det äldsta deraf bor vara vid Julias ålder, eller huru?"
"Jo, visserligen; Therese är blott ett år äldre än
Julia, men min syster och svåger hafva sjelfva en
guvernant för sina barn; jag tviflar på att de vilja
lemna Therese ifrån sig – om på närmare håll någon
flicka funnes."
"Här finns ingen, som bättre passar; det blir dervid,
min vän, jag skall sjelf skrifva derom och om
jag minns rätt, brukar du göra en resa dit hvarje sommar;
det blir alldeles förträffligt att Therese följer dig
tillbaka; som vanligt tillbringar ni julen hos mig, jag
hoppas då få se Julia förändrad till barn igen, som
hon i sjelfva verket är. Om du emellertid, min måg,
kunde hålla en smula ordning och tukt på din dotter,
så skulle det sannerligen icke skada, och äfven ingifva
Herminie någon respekt, som ..."
Min mormors röst förlorade sig nu för mig genom
afståndet, hon hade rest sig upp och stödd på min fars
arm vandrade de sakta tillbaka igen.
Emellertid väcktes hos mig för första gången en
känsla af tacksamhet emot min mormor, som kommit
på den lyckliga idén att låta min kusin komma till
mig, och strax derefter en känsla af förfäran öfver
mina älskade gamla böckers förstöring. Jag hade ännu
hunnit läsa ganska få deraf, och min första tanke var
derföre, att genast sätta dem i säkerhet för min
mormors vrede. Jag stoppade den tjocka och otympliga
’Delphin’ under en krusbärsbuske och skyndade i fullt
språng upp på min kammare. Men jag fann der redan
min mormor före mig, då jag öppnade dörren. Jag
ämnade skynda min väg igen, ingalunda angelägen om
en tête à tête med den fruktade gamla frun, då hennes
kalla stränga röst befalde mig stanna.
Obeslutsam stod jag qvar på tröskeln, då åsynen
af min forna sköterska, numera kammarpiga som hon
lät titulera sig, gaf mig mera mod och jag inträdde.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
