- Project Runeberg -  Samlade berättelser av Claude Gerard / Tredje delen. Onkel Benjamins album. /
21

(1872-1882) [MARC] Author: Aurora Ljungstedt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - I. Det obrutna brefvet.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

DET OBRUTNA BREFVET.

2

git er," utropade jag, obehagligt Öfverraskad och påminnande mig hvar jag sett henne lägga dem qvällen förut.

"Er mor gaf er ju de båda paketen och bad er lägga in dem i hennes pulpet?""

"Ja, men tyvärr lade jag dem icke der, jag var just på väg till hennes rum, då lilla Albert föll och med sitt skrik förmådde mig att vända om tillbaka i salongen; jag kastade i förskräckelsen in dem i en sylåda i kabinettet, och nu finnas de icke der."

"Kär saknade ni dem?"

(C

’Just nu för en stund sedan. Jag skall berätta er allt: jag vaknar omkring klockan fyra, vid det att Lotta, mammas gamla piga, kommer in för att underrätta mig, att hennes matmor hastigt blifvit sjuk.
"Jag kastar nattrocken omkring mig och skyndar in. Mamma var verkligen dålig, hon hade en svår nerrattack, och då vi användt alla medel vi visste, och hon blef lugnare, var hennes första fråga till mig efter sina nycklar, som hon trodde sig hafva förlagt, sedan hon återfått dem. Jag påminde mig då först de olyckliga paketen, som jag aldrig inlagt i hennes byrå, och gick genast för att hemta dem, men jag vågade icke oroa henne med underrättelsen om mitt slarf och min glömska, utan föregaf, att det endast var nycklarne jag glömt att återlemna.
"Ni kan emellertid fatta min bestörtning och förskräckelse, då jag finner ladan,tom och penningarne borta; förgäfves söker jag Öfver allt, på golfvet och i hela rummet, de finnas icke. Jag beherrskade emeler-tid min oro och nämnde ingenting derom. Mamma tycktes nu slumra, jag smög mig ut för att söka ännu en gång, ty de måste finnas."
"Ja, utan tvifvel, ni har i er brådska och sinnesrörelse förmodligen förbisett dem; jag skall hjelpa er att söka, ty jag stod midt för dörren och såg er verkligen lägga in paketen i bordslådan."
"Såg ni det? Gudskelof, jag fruktade ett ögonblick, att jag i min förskräckelse och tankspriddhet

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 15:48:13 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ljungste/3/0021.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free