Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - I. Det obrutna brefvet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
32
ONKEL BENJAMINS ALBUM.
"Ja, men jag har ingenting märkt," sade Alitza med matt och osäker rost, i det hon steg upp för att gå.
Då hon lemnat rummet, ringde jag, och nar be-tjenten inkom, gjorde jag honom nästan samma frågor.
Han hade varit i Jenners tjenst redan innan dennes giftermål, jag kände honom såsom både redlig och klok, och det var mig omöjligt att ett enda ögonblick misstänka hans trohet. Hans bestörtning jemte alla hans frimodiga och lugna svar bekräftade dessutom hans okunnighet och oskuld; de båda pigorna på samma sätt, hos ingendera fanns minsta förlägenhet eller tvekan; det återstod endast den gamla hushållerskan.
Jag har redan sagt, att denna qvinna alltid hade misshagat mig. Hon var den enda af domestikerna, som möjligen kunde hafva sett sin matmor nedlägga de båda paketen i lådan, och jag tillstår, att jag nästan hoppades, att hon kunde vara den sannskyldiga i denna sak, men hennes förvåning och deltagande syntes sa naturliga, hennes svar voro sa uppriktiga, ehuru de voro mer an vanligt vresiga och gallsprängda, att jag icke fick den minsta anledning till misstankar emot henne.
"Och mamsell Alitza var den första ni väckte i morgse?" sade jag slutligen, då allt hvad hon svarade tycktes bevisa, att hon ingenting visste eller fruktade.
"Väckte, säger häradshöfdingen, man behöfver väl icke väcka den, som icke sofver," utbrast hon i sin vanliga snäsiga ton.
"Hon sof då icke, när fru Löfgren kom in?"
"Nej, jag kan väl icke förmoda det, eftersom hon var alldeles påklädd och stod midt i rummet."
"Brukar mamsell Alitza vara sa tidigt uppe?"
"Nej, gudbevars, det vore synd att beskylla henne-för, hon ligger nog i sin goda ro; när man ar herrskap förstås och har en sådan tjenst som hennes, då kan man nog latas, minsann."
"Huru kom det då till, att hon var uppe i morgse i sa god tid?"
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
