Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - II. Jättegrytan.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
II.
Jättegrytan.
"Ralph Manfred, det var namnet på en ansedd läkare, som dog för några år sedan, och jag hörde er nämna honom härom dagen," sade jag qvällen derpå, då jag återkom till onkel Benjamin, såg hans album ligga qvar bland andra böcker på bordet och tankspridd tittade deri.
"Ja, du hörde mig tala om honom i sammanhang med Jennerska familjen; han var en gammal vän och läkare der i huset," sade onkeln och lutade sig ned för att se det blad i boken, som jag uppslagit.
"Det der namnet och datum har han sjelf skrifvit; är det icke en besynnerlig stil? Det var den 28 November, jag minns alltför väl den qvällen.
Jag bodde icke längre hos fru Jenner, men jag tillbragte ofta mina aftnar hos henne och hennes barn, i sällskap med doktorn och hennes morbror, justitierådet Silfverknopp, en stor, fet och vacker gubbe om sextio år.
Den lille Albert var nu en nittonårig student och Eva en adertonårig vacker flicka, ty det var tolf eller fjorton år efter den stackars Alitzas död.
Dessa tolf år hade emellertid icke verkat så mycket stor förändring på oss andra. Fru Jenner såg ännu rätt bra ut, den gamle betjenten Ringqvist var sig fullkomligt lik, hushållerskan, fru Löfgren, hade nästan embellerat, sedan hon fått en sotsvart lösbena och tre löständer, som gjorde hennes min ännu
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>