Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - II. Jättegrytan.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
som ett barn och och vacker som en engel. Det der är rätt förtjusande för en ung flicka, men för en ung fru är det både farligt och oförlåtligt, och jag finner verkligen icke de hederliga japanesernas idé så dum, då de låta sina hustrur afraka ögonbrynen och färga tänderna svarta; de ’spotta i kålen’ för att få äta den i fred, men hvar en har sin smak.
Nåväl, Annie var nitton år; hon hade varit gift i nära tjugu månader med en hederlig och förträfflig man, som hon innerligt älskade; men som han hade en ganska trägen tjenstebefattning och smekmånaden dessutom längesedan var passerad, så kunde man väl icke begära, att han skulle uppvakta och underhålla sin hustru beständigt. Den unga damen måtte emellertid haft denna pretention, ty hon ansåg sig försummad och fann sig ha tråkigt, och då en nittonårig fru kommit derhän, dröjer det icke länge, innan hon hittar på någon dumhet att roa sig med.
Så gick det åtminstone med min stackars lilla syster. Hon klädde sig ett par timmar, hon satt vid fönstret med en bok i handen och betraktade de förbigående, och slutligen promenerade hon en stund i alléerna på Carl XIII:s torg. Olyckligtvis hade hon just inga bekanta och var derför nästan alltid helt ensam.
Nu händer det aldrig, att ett ungt fruntimmer med ett någorlunda drägligt utseende spatserar ensam och med en min af sysslolöshet och dagdrifveri, utan att hon väcker dagdrifvares af det andra könet uppmärksamhet, och det tyckes, som blotta fläktandet af en dylik liten äfventyrerskas slöja eller parasoll hade för de unga karlarne samma lockelse, som oset af en stekt korf för en vindthunds spetsiga näsa, och då Annie fann sig observerad, var hon nog enfaldig och nog oskyldig för att finna sig road deraf.
Till mitt köns heder vill jag emellertid nämna, att vi sällan oroa eller förnärma en ärbar qvinna, vi misstaga oss icke gerna i detta fall, och den uppmärksamhet Annie väckte, hade ännu aldrig yttrat sig
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
