- Project Runeberg -  Samlade berättelser av Claude Gerard / Tredje delen. Onkel Benjamins album. /
121

(1872-1882) [MARC] Author: Aurora Ljungstedt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - III. Lifvets poesi?

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

LIFVETS POESI.

2

"Jag har något att bedja er om, Benjamin, innan ni reser, och jag torde icke mera råka er ensam," sade hon sakta och lade handen på min axel.
"Hvarmed kan jag väl tjena en lycklig fästmö?"
"Ja, Benjamin, mycket lycklig. Hvad ni hade rätt uti att göra narr af min dårskap, då jag trodde mig vara annorlunda an andra och förestälde mig, att mitt hjerta icke skulle kunna finna sällheten i annat an konst och ärelystnad. Huru tomt och dumt synes mig icke nu allt hvad jag då pratade?"
"Och det ar likväl ännu icke en månad sedan."
"Ack, jag tycker det ar en oändlig tid sedan jag-tänkte och drömde sa."
"Och nu vill ni således helt förnöjd trampa samma väg, som alla andra qvinnor och finna lyckan i omsorgen för ert hus och er familj?"
"Ja, liksom icke kärleken vore den högsta lycka verlden kan skänka. Om ni visste, huru god och ädel och klok Henrik ar, då visste ni äfven, att jag icke kan hysa någon annan önskan, an att ständigt vara värd hans kärlek."
"Jag ar glad att höra er tala sa; min spådom slog således in. Det var då i kärleken ni funnit lifvets poesi. Men tillåt mig säga, att ni derigenom åtminstone icke gjort någon ny upptäckt."
’’Ah, Benjamin, kärleken ar alltid ny och alltid öfverraskaude for det hjerta, der han uppenbarar sin gudomlighet. Likasom det klara vattnet antar färg efter det kärl, hvari det upphemtas, sa blir kärleken ständigt ett nytt fenomen for hvarje ny själ som inrymmer densamma; och hos mig hafva alla de spridda gnistor, som hittills flugit omkring i min hjerna och mitt hjerta, förenat sig till en eld, som genomglöder hela min varelse och som evigt skall brinna."
"Hm. jaså," sade jag, som verkligen icke visste hvad jag skulle svara. "Och hvad var det ni ville bedja mig om?"
^Jo, det ar ett mycket stort bevis på er vänskap jag begär. Jag har redan för länge sedan skrifvit

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 15:48:13 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ljungste/3/0121.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free