- Project Runeberg -  Samlade berättelser av Claude Gerard / Tredje delen. Onkel Benjamins album. /
171

(1872-1882) [MARC] Author: Aurora Ljungstedt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - IV. Hastfordska vapnet.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

plundrade liket, ty det var tydligen denna hemska förrättning, som Lena kommit att bevittna; för det andra var hon fullt öfvertygad, att det varit samme man, hvilken slagit hunden vid Mossboda, som hon sett åka förbi på landsvägen med barnet i famnen.

Då jag emellertid frågade henne, om hon icke äfven trodde sig hafva igenkänt honom på kyrkogården, skakade hon på hufvudet med en besynnerlig min, hvars betydelse jag icke kunde fatta, och svarade ett bestämdt "nej".

Flickans uppförande och hela berättelse utmärkte sig dessutom för en sällsynt grad af slughet för hennes år. Hon uppehöll sig länge vid beskrifningen om sin husbondes ankomst, hans samtal om aftonen med kammartjenaren – hvilket hon, stående utanför fönstret, väl icke kunnat uppfatta, men om hvars vigt och hemlighetsfullhet hon tycktes vara öfvertygad – vid Balduins häftiga missnöje eller vrede derunder, vid den stora penningsumma hon sett baron Hastford inlägga i sin plånbok, och slutligen vid kammartjenarens "smygande efter baronen ned till elfven", som hon uttryckte sig, hans missnöje öfver mötet med henne på trappan och hans tvära och vresiga fråga.

Jag öfverraskades af hennes tydliga ovilja emot denne Balduin, som hon endast sett ett par timmar, och den sällsamma och förfärliga misstanke, hvilken hon i hvarje ord lät framskymta med en skicklighet och finhet, som skulle gjort heder åt en gammal intrigant.

Jag fann hennes insinuationer lika orimliga som afskyvärda, detta barns list och dåliga anlag upprörde mig, och jag afskedade henne temligen tvärt. Hon gick, synbarligen förvånad öfver det ringa intresse hennes skickliga anklagelse väckte och med en min af trots och illparighet, som vanstälde hennes vackra, fjortonåriga panna.

Jag hade emellertid gjort allt för att få någon den minsta spaning på den olycklige Hastfords mördare, men förgäfves. Misstanken emot kolportören

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 15:48:13 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ljungste/3/0171.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free