Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - IV. Hastfordska vapnet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
namn varit vanhedradt genom en cession. Den lyckliga ingifvelse han haft kort före sitt slut att taga en lifassurans, som ungefär motsvarade beloppet af de öfverskjutande skulderna, räddade vårt namn ifrån denna skam, men lemnade likväl hans son nästan medellös. Sällsamt nog tyckes denne son likväl icke ärft annat än sin fars utseende och stolthet, men en stolthet, som är af en alldeles motsatt art; kan ni väl tro, att han aldrig kunnat förmås att röra de penningar jag skickat honom i Upsala, utan lefvat torftigt och inskränkt som en fattig bondson på sina egna små tillgångar. Det är visserligen vackert, men man är äfven skyldig sitt namn och sin rang något, och jag fruktar, att den gamle Balduin, i stället för att uppfostra honom till en gentleman, gjort honom till en af dessa obehagliga rationalister, en verklig "yankee", hvars hela ärelystnad går ut på att sjelf förtjena penningar."
"I sanning, Balduin har i detta fall gjort sin pligt och löst sin uppgift förträffligt."
"Men åtminstone icke efter sin husbondes mening. Edgard var en aristokrat i detta ords bästa och vackraste mening, en adelsman sans peur et sans reproche, och jag fruktar, att hans son icke uppfattat sin ställning i verlden."
"Ack, min grefvinna," sade jag småleende åt hennes ifver, "det tyckes mig i sanning, som om hans far icke heller gjort det, efter endast hans död kunde rätta hans lifs misstag. Förlåt mig," tillade jag, vid den min af missnöje mina ord framkallade, "låt oss icke tvista om en så kinkig sak, utan tillåt mig i stället erinra, att om den unge baron Hugos tänkesätt äro sådana, som ni antyder, så synas mig alla försigtighetsmått för bevarandet af er dotters förmögenhet öfverflödiga, ty inga dokumenter i verlden gå i säkerhet upp emot karakterens fasthet och pålitlighet."
"Min kära lagman, jag vill säga er en sak, och det är, att jag visst icke tviflar på Hugos upphöjda tänkesätt, men jag finner det icke angenämare, om Marys
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
