- Project Runeberg -  Samlade berättelser av Claude Gerard / Tredje delen. Onkel Benjamins album. /
206

(1872-1882) [MARC] Author: Aurora Ljungstedt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - IV. Hastfordska vapnet.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


"Hvad kommer åt dig, Mary? Dina blickar vandra ifrån pendylen till fönstret och tillbaka igen med en oro, som om du väntade någon," sade grefvinnan Déen småleende i det hon med förundran betraktade sin dotter, hvars bleka och smala ansigte verkligen uttryckte en otålighet och en oro, som hon icke förmådde dölja.

Det var i skymningen, trenne dagar efter den natt, då Elina och Hugo promenerat tillsammans på slottsvallen i Upsala. Grefvinnan och hennes dotter voro helt ensamma och hade, som ofta är fallet med förnäma damer, temligen ledsamt, då de voro inskränkta till sitt eget sällskap.

Fröken Mary var sysselsatt att sortera en hop små silkesnystan i en sykorg, men hennes långa magra fingrar rörde omkring i korgen med en nervös brådska, hennes tankar voro tydligen sysselsatta med helt annat, och hennes sneda och platta bröst höjde och sänkte sig oroligt och med svårighet under vecken af den mängd spetsar och garneringar, som prydde hennes klädningslif.

"Man skulle kunna tro, att Hugo ämnade öfverraska oss och att du hade någon aning derom," tillade grefvinnan, som lagt bort sin bok och makade pallen till rätta under sina fötter.

"Hvem vet? ... Men i det fallet blef öfverraskningen kanske icke mycket angenäm," sade Mary bittert och satte korgen häftigt ifrån sig.

"Mary, du är icke nöjd med din fästman; jag fruktar, att min farhåga besannas; kom ihåg hvad jag sade dig."

"Ack, det är visst värdt att påminna sig alla de odrägliga betänkligheter, som mamma ständigt uppdukat för mig," inföll Mary snäsigt. "Om Hugo varit befriad från allt det skadliga inflytande som omgifver honom, så skulle jag ingenting haft att frukta, men nu ..."

"Menar du Balduin?"

"Ja, äfven honom kanhända ..."

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 15:48:13 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ljungste/3/0206.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free