Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - IV. Hastfordska vapnet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
deremot otvetydigt bevisa åtminstone hans kännedom om mördaren, lika mycket som det samtal jag sjelf hört om natten i grefvinnan Déens trädgård.
Dagen derpå, då han infördes i tingssalen och konfronterades med Lena, syntes han mig också i början mera villrådig och osäker i hållning och svar, än jag väntat, och Lena, som nu fått frihet att tala och ansåg isen bruten, utvecklade äfven en sådan vältalighet och fintlighet, att hon skulle kunnat bringa hvem som helst ur fattningen.
Hon berättade väl och tydligt, utan alla afvikelser och utan den förvirring och oreda i begreppen, som vid dylika tillfällen är vanlig, först huru hon på kyrkogården sett en karl hålla ett lik i sina armar, hvilket han i detsamma nedlade på marken och tycktes vara sysselsatt att plundra eller undersöka; att hon genast i denna person trott sig igenkänna kammartjenaren, hvilken hon för något mer än en timme sedan sett och talt vid på trappan der hemma vid Mossboda, och som då visat ett bestämdt missnöje att finna henne vaken och ute så sent på qvällen; att hon likväl i förskräckelsen, då hon flydde derifrån, icke visste, om icke denne man äfven kunnat, lika hastigt som hon, hafva aflägsnat sig åt ett annat håll och således möjligen vara densamme, som hon en knapp fjerdedels timme derefter såg åka förbi på landsvägen; att hon sedermera antagit detta såsom säkert, när den funna lådan och remmen om den mördades hals låtit misstanken om mordet ensamt falla på den okände kolportören, som aldrig kunnat upptäckas, och hvilken hon af beskrifningen och i synnerhet af barnet, som han medförde, med full visshet igenkände såsom mannen i kärran.
Hon glömde således den första obestämda misstanken emot Balduin, då ingenting bekräftade densamma, och skulle troligen aldrig erinrat sig den, om icke en händelse inträffat fem år derefter, som öfvertygat henne om riktigheten deraf. Det var denna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
