- Project Runeberg -  Samlade berättelser av Claude Gerard / Tredje delen. Onkel Benjamins album. /
317

(1872-1882) [MARC] Author: Aurora Ljungstedt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - V. Skuggor från en natt vid Drottningholm.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

EN NATT VID DROTTNINGHOLM. 37
och jag vill derför säga dig, att jag för mer an fyrtio ar sedan, då den gamle Juring beskref densamma, hade samma tycke och samma min som du; det hindrar likväl icke, att den ar fullkomligt sann och att Juring i det ögonblick, han bevittnade densamma, fann den ingenting mindre an fåkunnig och enfaldig: deltagarne deri voro ju också förnäma och ansedde män.
tempera! O mores! En qvastbinderska i en torparstuga skulle i våra dagar förakta en sa simpel spådomskonst; ty det var framtidens hemligheter man på detta satt sökte utleta, och hertigens tysta frågor besvarades af den obekanta profeten med sallet och saxen på det mest högtidliga och afgjorda sätt, ehuru i mystiska termer.
En sällsam slump lär emellertid hafva låtit en stor del af de förutsägelser, som Juring åhörde på den lilla ensliga borggården och som noggrannt fästes i hans minne, besannas, efter hvad han påstod, då han berättade denna anekdot.
De svar, som hertigen fick, uppskrefvos af baron Reuterholm på ett pergamentsblad, som denne höll i handen, och då sallet slutligen föll till marken, knäböjde alla och upplyfte med tillhjelp af den lilla mur-slef, som hvar och en medförde i bältet af sin domino, en af de flata stenarne i midten af cisternen och nedlade derunder en bleckask, i hvilken troligen pergamentet var förvaradt.
Stenhällen lades åter på sin plats, maskerna påsattes, man ordnade sig i procession och vände tillbaka till dörren.
det kritiska ögonblick, då alla de andra demaskerat sig, hade Juring villrådig och häpen dragit sig några steg baklänges och stannat, anseende sig redan förlorad, med armarne i kors öfver bröstet i en af-vaktande och trotsig ställning. Man hade observerat honom, man hade frågande sett på hvarandra, men besynnerligt nog hade man hvarken närmat sig eller tilltalat honom, och utan anmärkning lemnade man honom att åskåda allt hvad som företogs, öfvertygad

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 15:48:13 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ljungste/3/0317.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free