Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Inledning.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
"Nej, de äro skrifna af en syster, som vistades
hos oss någon tid, och hvars minne jag ständigt begråter,"
svarade hon suckande.
"Hon är då död?"
"Jag vet icke det."
"Hvarför lemnade hon er då?"
"Hon reste härifrån till andra pligter; på hans
befallning, hvars namn ni der ser, vårt klosters
inspector ..." tillade qvinnan visande på den latinska
grafskriften.
"Hon var således nunna?"
"Nej, hon tillhörde icke vårt kloster ..."
Dessa ord uttalades med ett så eget tonfall i rösten,
att de väckte min nyfikenhet.
Den gamla aflägsnade sig i detsamma; och som
jag fruktade att synas alltför mycket besmittad af
turisters vanliga indiskretion, gick jag min väg, utan
att denna gång få någon egentlig upplysning om den,
som här i den lilla dunkla klosterkyrkan, genom en
vers af Wallin, gifvit en, kanske ofrivillig, hänsyftning
på sitt eget hjertas gömda mysterier.
Emellertid stannade jag qvar i det lilla värdshuset
på ön, som tillhörde klostret; jag träffade den
gamla halta nunnan hvarje dag och då jag slutligen
återvände till Prien, visste jag att hon sjelf fordom
hetat Sara O’Leary och var af en fattig, men ansedd
irländsk familj och dessutom, så mycket hon sjelf kände
om "Graf von Zorilla – "hvilken varit: "i kriget soldat,
i freden prest" – och om hans svenska skriftebarn
och skyddling.
Det är dessa fragmenter som ligga till grund för
berättelsen om jernringen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
